Skip to main content

Analys av skademarkörer ger bättre bedömning av hjärnskakningar

Pressmeddelande   •   Maj 21, 2004 11:42 CEST

Analys av så kallade skademarkörer kan bli ett nytt sätt att bedöma hjärnskakningar. Det visar Britt-Marie Stålnacke i den avhandling hon försvarar 26 maj vid Umeå universitet.

Under ett år vårdas cirka 250-300 per 100 000 invånare på sjukhus p.g.a. skallskada. De flesta har så kallade lätta skallskador med hjärnskakning. Långvariga symtom med bl.a. huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesnedsättning och irritabilitet är vanliga. Under senare år har s.k. hjärnvävnadsskademarkörer, dvs. ämnen som kan läcka till blod från hjärnan om hjärnvävnaden skadas, som t.ex. S-100B och neuronspecifik enolase (NSE) studerats.

I avhandlingen presenteras resultat från en undersökning av 88 patienter med hjärnskakning som vårdades vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Majoriteten av patienterna hade signifikant högre blodkoncentrationer av S-100B och NSE vid ankomst till sjukhuset jämfört med cirka sju timmar senare. Av 69 patienter som deltog vid uppföljning efter ett år uppgav 45 procent att de hade symptom som de relaterade till skadan, t.ex. huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter. 17 procent av patienterna hade posttraumatisk stressrelaterade symptom och 48 procent uppgav försämrat aktivitetsmönster, främst beträffande arbete och fritid, bl.a. svarade många patienter att de ej kunde upprätthålla tidigare arbetskapacitet och att de inte kunde delta i sociala aktiviteter som tidigare. Patienter med sänkt aktivitetsnivå efter olyckan hade också sämre livskvalitet. En signifikant association observerades mellan ökad koncentration av S-100B och sänkt livskvalitet.

Hjärnskakning är särskilt vanlig inom s.k. kontaktidrotter (t.ex. ishockey, fotboll). Blodkoncentrationer av markörerna S-100B och NSE undersöktes hos ishockeyspelare och fotbollsspelare under match, basketspelare undersöktes för jämförelse. Resultaten visade en signifikant ökning av S-100B hos samtliga spelare under matcherna medan NSE ökade enbart under fotbollsspel. Ett statistiskt samband observerades mellan koncentrationsökningar av
S-100B och antal nickar. Hos basketspelarna sågs ett samband mellan koncentrationsökningar av S-100B och antal hopp.

Resultaten stödjer hypotesen att hjärnvävnaden kan skadas vid hjärnskakning och att denna skada delvis kan förklara långvariga besvär. Analys av hjärnvävnadsskademarkörer (främst S-100B), kan användas vid bedömning av patienter med hjärnskakning. Den ökning av S-100B som uppmättes under idrottsaktivitet bör beaktas om S-100B ska användas som hjärnvävnadsskademarkör i samband med fysisk aktivitet.

Onsdagen 26 maj försvarar överläkare Britt-Marie Stålnacke, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Detection and outcome of mild traumatic brain injury in patients and sportsmen. Persisting symptoms, disabilities and life satisfaction in relation to S-100B, NSE and cortisol.”
Disputationen äger rum kl 13.15 i Sal B, 9tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Jörgen Borg, Institutionen för neurovetenskap, Rehabiliteringsmedicin, Uppsala universitet.

Britt-Marie Stålnacke nås via telefon 090-785 27 97, mobiltelefon 070-693 60 58 eller e-post brittmarie.stalnacke@rehabmed.umu.se.

Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas: http://publications.uu.se/umu/theses/

Bertil Born, Informatör, medicinsk fakultet
E-post: bertil.born@adm.umu.se
Tel: 090-786 60 58