Skip to main content

Att förstå ålderism förlänger livet

Pressmeddelande   •   Feb 22, 2016 09:04 CET

Uppfattningar om ålderism framkallar föreställningar om äldre och leder till diskriminering. Det anser Fredrik Snellman, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet i en artikel. Begreppet måste omdefinieras till att spegla alla människors praktiska erfarenheter om den kronologiska, sociala, biologiska och psykologiska åldrandet, menar han.

– Vi använder ålder på en lång rad olika sätt för att organisera vårt eget och andra människors liv och för att göra vår sociala värld förståelig. Användandet kan ibland beskrivas som fördomsfullt och kan leda till oönskade konsekvenser för oss alla. Det är ofta dolt och sätten det framträder i vardagen kan te sig trivialt. Därför är det viktigt att synliggöra den vardagliga ålderismen och att hitta nya benämningar på det vi gör, säger Fredrik Snellman.

I artikeln kritiserar Snellman tidigare vetenskapliga fynd och en föreslagen definition av attitydordet och fenomenet ålderism. Ålderism framställs som betydelsefullt för människor i alla åldrar snarare än endast äldre människor. I artikeln dras paralleller till en annan studie som visat att negativ ålderism – eller negativa attityder om äldre och åldrande – har samband med ökad dödlighet i befolkningen. Den studien visar att individer med en hög grad av negativa attityder (konstaterade vid 50 års ålder eller tidigare) lever i snitt 7,5 år kortare i jämförelse med de som har mer positiva attityder om åldrande. Det är ett bevis på varför det behövs ökad medvetenhet och torde rimligtvis väcka människors intresse för hur det egentligen ser ut med de egna attityderna.

I artikeln riktas kritik mot att ålderism framställs som en svårighet endast för äldre människor trots att forskarna i den tidigare vetenskapliga studien har uttryckliga ambitioner att eliminera just detta. Trots vetenskapens strävan att undvika åtskillnad mellan ”vi yngre – de äldre” – förutsättningen för det dolda och sällan ifrågasatta sättet att skapa ojämlikhet – så upprätthåller vetenskapen åtskillnaden.

– Det behövs bättre medvetenhet och en aktivare debatt om det komplexa problemet ålderism. Medvetenhet och debatt behövs om hur ålder möjliggör och sätter gränser i våra liv under hela livsloppet. Bättre förståelse behövs om att ”äldre” utöver att särskilja en befolkningsgrupp också är ett mellanmänskligt fenomen. Åldersrelaterad ojämlikhet framträder inte plötsligt när vi blir gamla. Det framträder portionsvis och på olika sätt i olika åldrar, säger Snellman.

Forskningen har koppling till det Europeiska forskarnätverket COST Action IS1402
http://www.cost.eu/COST_Actions/isch/IS1402

Snellman, Fredrik. (2016). Whose ageism? The reinvigoration and definitions of an elusive concept. Nordic Psychology, XX, X, 2-12.

Länk till artikeln: http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/19012276.2015.1125301

För mer information, kontakta gärna:
Fredrik Snellman, FD, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete
Telefon: 070-5538740
E-post: fredrik.snellman@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.