Skip to main content

Blodflödesmätning i hjärnan påvisar Alzheimer tidigare

Pressmeddelande   •   Apr 26, 2006 10:27 CEST

Blodflödet i hjärnan är försämrat i både hjässloben och tinningloben hos alzheimersjuka, visar Torbjörn Sundström i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 5 maj. Uptäckten kan få betydelse för möjligheten att upptäcka sjukdomen tidigt.

Det minskade blodflödet vid Alzheimers sjukdom är kopplat till neuropsykologiska testresultat som visar försämrat minne för tidigare händelser i livet, s.k. episodiskt minne. Genom att provocera hjärnan med en minnesinlärningsuppgift kunde dessa flödesminskningar uppmätas i ett ännu tidigare stadium av sjukdomen.

Hjärnans blodflöde, i avhandlingen mätt med den nuklearmedicinska metoden rCBF-SPECT, avspeglar dess funktion. Allmänt sett ökar blodflödet av lång utbildning medan det minskar vid långvarig kronisk nacksmärta och vid försämrat minne pga. Alzheimers sjukdom. Det finns idag ett stöd för uppfattningen att ett aktivt liv är bra för hjärnans funktion och kan ha en skyddande effekt mot demens. I den frågan lägger avhandlingen ytterligare en pusselbit på plats genom att visa att lång utbildning kan öka blodflödet i olika delar av hjärnan. Ett annat intressant fynd är att de områden som vanligen drabbas av rCBF-SPECT-förändringar vid Alzheimers sjukdom inte drabbas av normala åldersförändringar. Detta gör det lite enklare att bedöma undersökningarna.

Avhandlingen handlar också om hjärnans reaktion på kronisk smärta genom rCBF-mätningar hos patienter med långvarig kronisk nacksmärta. Hälften av patienterna hade drabbats av whiplash-skada och hälften hade smärtor utan tidigare känd nackskada. Till skillnad mot whiplashpatienterna, som inte hade några förändringar i hjärnblodflödet, sågs minskat blodflöde i tinningloben hos patienter utan tidigare skada. Dessa fynd pekar på att det finns skillnader i hjärnans svar på långvarig smärta med olika ursprung. Eftersom kronisk nacksmärta och whiplash är vanligt förekommande, orsakar mycket lidande och kan leda till långvarig sjukskrivning är det viktigt med ökad kunskap om den underliggande hjärnaktiviteten för att kunna särskilja olika smärtreaktioner och på sikt skapa möjligheter till förbättrad behandling.

Grunden för hela avhandlingen är en nuklearmedicinsk skiktbaserad undersökningsteknik (SPECT) där rCBF mäts med ett spårämne som injiceras i blodet. Dess fördelning studeras med en s.k. gammakamera. Undersökningen används rutinmässigt för diagnostik av olika demenssjukdomar. Fler än 100 000 svenskar över 65 år lider idag av Alzheimers sjukdom, vars mest kända symtom är den tidiga minnesförlusten som följs av en långsam försämring av hjärnans samtliga funktioner. Idag finns mediciner som, om de sätts in tidigt, kan lindra symtomen och ge den sjuke en bättre livskvalitet under en tid. Därför är det viktig med en tidig och korrekt diagnos.

Torbjörn Sundström är läkare och doktorand vid diagnostisk radiologi, tel. 090-785 69 16, mobil 070-621 22 82, e-post: torbjorn.sundstrom@diagrad.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredag den 5 maj vid Inst. för strålningsvetenskaper, diagnostisk radiologi, Umeå universitet, och har titeln Human brain function evaluated with rCBF-SPECT - Memory and pain related changes and new diagnostic possibilities in Alzheimer’s disease.
Disputationen äger rum klockan 09.00 i sal 260, byggnad 3A, 2 tr, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är docent Rimma Danielsson, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Porträttbild på Torbjörn Sundström kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=761〈=sv.