Gå direkt till innehåll
Bristande näringsintag och otillräcklig kostrådgivning vanligt bland gravida

Pressmeddelande -

Bristande näringsintag och otillräcklig kostrådgivning vanligt bland gravida

Många gravida kvinnor upplever att de får otillräcklig och motsägelsefull kostinformation inom mödravården, enligt en avhandling vid Umeå universitet. Samtidigt har nästan en tredjedel av gravida kvinnor lägre blodnivåer av D-vitamin än rekommenderat. Bristen beror delvis på antalet soltimmar, men går att åtgärda genom ökat intag av D-vitaminrika livsmedel eller kosttillskott.

Anette Lundqvist, som är barnmorska och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur gravida kvinnor upplever kostrådgivning inom mödravården. I en studie intervjuades 23 kvinnor i mitten av graviditeten om sina erfarenheter av kostrådgivning och hur de hanterat sina kostförändringar.

– Gravida kvinnor är ofta ivriga att få veta om hälsosam kost för att inte riskera att äta något som kan skada det ofödda barnet, förklarar Anette Lundqvist.– Vi fann att gravida kvinnor ofta upplever den kostinformationen som de får på mödravården som otillräcklig och motsägelsefull. De söker därför efter kostinformation på egen hand på internet, i tidningar och broschyrer samt bland släkt och vänner.

Forskningen kikade också på kostmönster under tidig graviditet. Av en enkät som 209 gravida kvinnor svarade på framgick bland annat att de flesta hade anpassat sin kost, medan fyra av tio också åt kosttillskott av D vitaminer, vilket balanserade upp deras intag till rekommenderade mängder.

Trots att kvinnorna delvis anpassat sin kost visade resultaten att ingen av de gravida kvinnorna i undersökningens fick i sig rekommenderade mängder av folsyra och D vitamin via kosten. I uppföljande mätningar av D vitaminnivåer i blodet hos samma grupp kvinnor,under och efter deras graviditet, hade var tredje person lägre nivåer än rekommenderat.

– En faktor som sågs påverka blodnivåerna av D vitamin hos gravida kvinnor är antalet soltimmar och vi ser att blodnivåerna var högre på sommaren än på vintern. Däremot så ser vi att intaget av D vitaminer via kost var stabilt låg över hela året. Här ser vi att kostrådgivning inom mödravården måste vara tydligare, säger Anette Lundqvist.

I sin forskning fann Anette Lundqvist också ett statistiskt samband mellan höga blodnivåer av det kroppsegna hormonet allopregnanolon och en hög viktuppgång hos gravida kvinnor.

– Mer forskning kring sambandet mellan allopregnanolon och viktuppgång hos gravida behövs, men de här resultaten talar för att det kroppsegna hormonet är inblandat i de komplexa mekanismerna vid viktökning under graviditet, säger Anette Lundqvist.

Anette Lundqvist kommer från Umeå. Hon är barnmorska och har arbetat både inom kvinnosjukvården på kvinnokliniken och inom mödrahälsovård samt staben för verksamhetsutveckling vid Västerbottens Läns Landsting.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 8 april försvarar Anette Lundqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Näringsmässiga aspekter påbeteende och biologi under graviditet och efter förlossning. (Engelsk titel: Nutritional aspects of behaviour and biology during pregnancy and postpartum). Opponent: Docent Margareta Larsson, Institutionen för kvinnor och barns hälsa- obstetrik och gynekologi, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Docent Herbert Sandström.

Disputationen äger rum kl. 13.00, i sal 135, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:
Anette Lundqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 090-785 6818, 073-053 7638
E-post: anette.lundqvist@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.