Bröstcancer förändrar livet eller passerar som en parentes

Att drabbas av bröstcancer innebär utsatthet och förluster men kan också ge nya perspektiv på livet. Sjukdomsupplevelsen hanteras olika och beror på vem man är, hur man lever sitt liv och behandlingsbiverkningar. Det visar en aktuell avhandling från Umeå universitet.

– Att drabbas av bröstcancer innebär att konfronteras med sin dödlighet och att livet kan ställas på ända, säger Sara Lilliehorn, socionom och doktorand i socialt arbete, som i sin avhandling studerat vardagsliv vid bröstcancer. I avhandlingsarbetet har 71 kvinnor som drabbats intervjuats vid upprepade tillfällen från det att den sjukhusbundna behandlingen avslutats till mellan fyra till sex år senare.

Efter diagnosbesked är fokus på att överleva och sjukvården spelar därför en central roll. Symboliskt talat är det den som står mellan kvinnan och döden. I mötet med sjukvården är det därför viktigt för kvinnorna att vården fungerar som ett hjälpande system som inte enbart erbjuder medicinsk behandling. Patienter behöver uppleva att sjukvården är tillgänglig för dem, att information ges som är anpassad till dem och deras situation och få pålitlig vård som förmedlas i en anda av närvaro och engagemang. Efter att den sjukhusbundna behandlingen avslutats förflyttas successivt fokus från att överleva till att leva vidare.

– Att återfå en mer bekant vardagsstruktur för familjeliv, fritidsliv och att återgå i arbete är sätt att komma tillrätta med de psykologiska och existentiella utmaningar som en bröstcancersjukdom kan innebära, säger Sara Lilliehorn. Det visar att livet, trots allt, är sig ganska likt, säger Sara Lilliehorn.

– Det är viktigt att se bröstcancer i ett livssammanhang och att sjukdomen får olika betydelse för olika kvinnor. Det kräver flexibilitet av sjukvård, arbetsgivare och andra rehabiliterande instanser.

På lång sikt värderades bröstcancerns påverkan på vardagen olika av kvinnorna i studien. En del kvinnor menade att livet förändrades till det bättre och kunde se bröstcancern som en räddning ur en svår livssituation medan livet påtagligt försämrades för andra, speciellt de som fick svåra behandlingsbiverkningar. Särskilt tydligt var detta för kvinnor som genomgick den hormonella behandlingen som pågick under fem års tid då man samtidigt höll på med att återuppta livet i övrigt.

– Det visar på vikten av att hantera och lindra fysiska besvär för att underlätta för kvinnor att kunna gå vidare i livet. Även om majoriteten kvinnor upplevde att livet förändrades var det ganska många som menade att den inte gjort märkbar skillnad i livet, att sjukdomen kom och passerade som en parentes i livet.

Sara Lilliehorn är bördig från Kalmar.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82968

Pressfoto
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/133/133537_sara_lilliehorn.jpg

För mer information, kontakta gärna:
Sara Lilliehorn, institutionen för socialt arbete samt knuten till Genusforskarskolan vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.
Telefon: 090-786 60 59, 070-368 74 12
E-post: sara.lilliehorn@umu.se

Fakta om disputationen
Fredagen den 6 december försvarar Sara Lilliehorn, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang (engelsk titel: Meanings of breast cancer in a life context). Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Lars-Christer Hydén, Institutionen för medicin och hälsovetenskaper, Linköpings universitet.