Gå direkt till innehåll
Den torka som vi såg under 2018 ser ut att kunna bli rådande norm snarare än undantag i framtiden. Foto: Mostphotos
Den torka som vi såg under 2018 ser ut att kunna bli rådande norm snarare än undantag i framtiden. Foto: Mostphotos

Pressmeddelande -

Den extrema torkan i fjol – en varning för vad som komma skall?

En ny vetenskaplig artikel i tidskriften Earth’s future varnar för att den extrema torrperioden som förra sommaren drabbade centrala och norra Europa, och därmed Sverige, kan bli normen inom 25 år. Det kräver innovativa anpassningsåtgärder för att bland annat lantbruket ska kunna hantera extremt väder och klimat.

– Studien pekar mot att den torka som vi såg under 2018 ser ut att kunna bli rådande norm snarare än undantag i framtiden. Detta kan slå hårt mot EUs jordbruk och därmed mot matförsörjningen. Dessutom pekar studien mot att detta kan ske inom en tämligen snar framtid, säger Ottmar Cronie, biträdande universitetslektor i matematisk statistik vid Umeå universitet, som är en av artikelförfattarna.

Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Europeiska kommissionens ”Joint Research Centre (JRC)” och vid Justus-Liebig universitetet i Giessen och Ottmar Cronies roll har primärt handlat om att bidra med expertis inom statistisk analys av händelsedata.

Våren och sommarmånaderna 2018 präglades av en unik kombination av torka i centrala och norra Europa samt ovanligt blöta förhållanden i södra Europa. Till exempel drabbades Tyskland av en sex månaders torka som varade hela våren och sommaren, medan våren på den Iberiska halvön var särskilt blöt.

Båda dessa extremer påverkade jordbrukets skördar. Torkan i norr resulterade i en total minskning av avkastningen av grödor på upp till 50 procent. Detta kompenserades delvis av södra Europas avkastningsvinster på upp till 34 procent.

Denna juxtaposition av motsatta klimatavvikelser, med torka i norr och hög nederbörd i söder, kallas ibland för "water seesaw", det vill säga vattengungbräda, och är ett extremt ovanligt fenomen. Forskarna har inte kunnat se ett likande scenario då de har rekonstruerat klimatet med olika globala modeller bakåt i tiden för de senaste 500 åren.

Framtida klimatprognoser, som bygger på mycket detaljerade modelleringar, visar att sannolikheten att södra Europa kommer att uppleva sådana gynnsamma växtförhållanden i framtiden inte är stor.

Å andra sidan kan extrem växtsäsongstorka liknande 2018 bli vanligt redan inom 25 år, bedömer studien.

Brådskande behov av anpassning

Innovativa anpassningsstrategier för det europeiska jordbruket är därför nödvändiga och brådskande för att bemöta framtida växtsäsonger med extrema torrperioder. Då kommer sannolikt inte jordbruket att kunna dra nytta av det ovanliga "water seesaw"-mönstret som sågs i fjol.

Enligt forskarteamet visar prognoserna att klimatet blir varmare och fler väderextremiteter kommer att inträffa. Förra året hade Europa tur med de ovanligt kraftiga regn i södra Europa som mildrade effekterna av torka på den övergripande livsmedelsproduktionen.

– Vi kan som sagt inte räkna med likande moteffekter för att trygga livsmedelssäkerheten i framtiden. Förra året var en väckarklocka. Det finns ett akut behov av att förbättra risk- och konsekvensbedömningen genom att väga in avvikande väderhändelser, kaoset de kan orsaka och därmed utforma nya anpassningsstrategier för att hantera dem, konstaterar Ottmar Cronie och Andrea Toreti (JRC Ispra, Italien), som är artikelns huvudförfattare.

Originalartikel

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1029/2019EF001170

För mer information, kontakta gärna:

Ottmar Cronie, Institutionen för matematik och matematisk statistik
Telefon: 090-786 57 42

E-post: Ottmar.cronie@umu.se

Pressfoto

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.