Gå direkt till innehåll
Dopning ger starkare muskler men svagare muskelceller

Pressmeddelande -

Dopning ger starkare muskler men svagare muskelceller

Dopning med anabola steroider under lång tid ger förändringar i form av ökad muskelmassa och förbättrad muskelstyrka, som består lång tid efter det att intaget av dopningspreparaten har avslutats. Men samtidigt blir de enskilda muskelcellerna svagare. Det konstateras i en studie från idrottsmedicinska enheten vid Umeå universitet.

– Vi vet sedan länge att anabola steroider ger en relativt snabb effekt när det gäller tillväxt av muskelmassa och därmed också snabbare träningsresultat. Det vi nu kan visa är att intag av dessa dopningspreparat kan ge bestående förändringar i skelettmuskulaturen, med medföljande prestationsförbättring som är direkt i proportion till intagen mängd steroider, och att effekterna är kvar under lång tid efter det att man har slutat använda dessa preparat, säger Christer Malm, forskare vid enheten för idrottsmedicin, Umeå universitet, som står bakom studien.

I studien, som publiceras i tidskriften PLOS ONE, har forskarna rekryterat 17 idrottare från olika kraftsporter och intervjuat dem individuellt vad gäller användning av anabola steroider. I gruppen medgav tio deltagare att de hade använt anabola steroider, eller liknande preparat under de senaste fem till 15 åren. Övriga sju deltagare hade aldrig hade använt några förbjudna ämnen.

De studiedeltagare som hade använt förbjudna preparat fick bland annat lämna uppgifter om vilken typ av preparat de hade använt, hur lång tid de hade använt dem och i vilka doser. Samtliga studiedeltagare fick genomgå tester för bedömning av maximal muskelstyrka och kroppssammansättning. De fick även lämna muskelbiopsier för bedömning av exempelvis vilka fibertyper som fanns i musklerna, sammansättningen av olika fibertyper, fiberstorlek och förekomst av blodkärl i muskelvävnaden.

Studieresultaten visar att de dopade idrottarna hade signifikant högre bentäthet, fler kapillärer och även muskelcellkärnor per muskelfiber, jämfört med dem som inte hade dopat sig. Däremot hade de dopade idrottarna signifikant lägre kraft per muskelfiber jämfört med de deltagare som inte hade dopat sig, när det gäller att genomföra så kallade benböj, en övning där man vid tyngdlyftning sätter sig på huk och reser sig med en skivstång på axlarna.

– Det visar att användning av anabola steroider totalt sett ökar muskelns massa och styrka, men sannolikt har en negativ inverkan på muskelns kvalitet, det vill säga kraften i varje muskelcell. Hur lång tid man kan se denna effekt, om den möjligen är livslång, återstår att visa, men preliminära data tyder på att dopingens effekt är långvarig, säger Christer Malm.

Studien har genomförts i samarbete mellan idrottsmedicinska enheten, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Winternet, Boden.

För mer information om studien, kontakta gärna Christer Malm, forskare vid enheten för idrottsmedicin, Umeå universitet.

Telefon: 090-786 66 21, 070-246 14 66
E-post: christer.malm@umu.se

Läs studien i tidskriften PLOS ONE


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.