E-cigaretter tveksam som rökavvänjningsmetod, orsakar hälsofarlig kärlstyvhet

Vid European Respiratory Societys (ERS) årliga konferens i september presenterades ett antal studier om risker förknippade med e-cigarettanvändning. Två av studierna som ERS uppmärksammade i samband med den internationella konferensen var genomförda av forskare vid Umeå universitet.

Den ena studien presenterades av Linnéa Hedman, som är forskare vid OLIN-studierna och verksam i ett gemensamt projekt mellan Umeå universitet och Region Norrbotten samt Göteborgs universitet. Studien inkluderade 30 000 individer 20-75 år i slumpurval från befolkningen i Norrbotten och Västra Götaland som besvarade en enkät om luftvägssymtom, rökvanor och e-cigarettanvändning. Resultaten visade att andelen som använde e-cigaretter var 2,2 % och att användningen var vanligare bland män än kvinnor. E-cigarettanvändning var vanligast bland personer som rökte, 9,8 %, jämfört med 1,1 % bland ex-rökare och 0,6 % bland icke-rökare.

– Ett argument som ofta används för e-cigaretter är att de hjälper rökare att sluta, men våra resultat stöder inte detta påstående. Om så var fallet hade e-cigarettanvändning varit vanligast bland ex-rökare, säger Linnéa Hedman.

Resultaten visade även att personer som både rökte och använde e-cigaretter hade den högsta förekomsten av luftvägssymtom såsom långvarig hosta, slemhosta och pipande, väsande andning.

– En förklaring till detta kan vara att rökare som börjat utveckla luftvägssymtom och vill sluta röka börjar använda e-cigaretter som ett första steg till rökstopp, men har ännu inte lyckats bli helt rökfria. En annan förklaring kan vara att rökning tillsammans med e-cigarettanvändning faktiskt leder till mer luftvägssymtom än produkterna var och en för sig, säger Linnéa Hedman.

För att kunna avgöra huruvida e-cigaretter på sikt kommer att bidra till en ökning av luftvägsbesvär eller till minskning av andelen rökare i befolkningen krävs längre studier, menar Linnéa Hedman.

Akuta effekter på blodtryck, ökad puls och arteriell kärlstyvhet

Den andra studien presenterades av Magnus Lundbäck, som är verksam vid Karolinska Institutet och i forskningssamarbete med Umeå universitet. I studien av obstruktion i luftvägar och effekter på hjärta och blodkärl kopplat till e-cigarettanvändning ingick 15 unga, friska män och kvinnor som fick använda e-cigaretter med och utan nikotin. Resultaten visade att personer som använt e-cigaretter med nikotin hade akuta effekter på blodtryck samt ökad puls och arteriell kärlstyvhet, som var som mest uttalade upp till 30 minuter efter exponering.

– Effekterna var tillfälliga och vi kan från resultaten därför inte fastställa om upprepat bruk av e-cigarett med nikotin kan ge permanenta kärlförändringar. Men det är dock sedan länge fastställt att ökad kärlstyvhet på sikt leder till ökad risk för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Tillfällig ökning på kärlstyvhet har också påvisats efter exponering för vanlig cigarettrök, säger Magnus Lundbäck.

Resultaten av de två studierna har uppmärksammats i bland annat engelska the Guardian och indiska NDTV.

Fakta om e-cigaretter

Elektroniska cigaretter liknar vanliga cigaretter och innehåller en patron med vätska och ett batteri som hettar upp och omvandlar vätskan till ånga, så kallad vaping. E-cigaretter marknadsförs som en metod för att sluta röka men även för användning på platser och i situationer där rökning är förbjuden. E-cigaretter innefattas inte av Tobakslagen eftersom vätskan inte innehåller tobak. Den 1 juli 2017 trädde dock lagen om e-cigaretter och påfyllnadsbehållare i kraft. Lagen omfattar enbart e-cigaretter som innehåller nikotin. I korthet innefattar lagen ett förbud att sälja e-cigaretter till personer under 18 år, krav på information, innehållsförteckning, hälsovarningar och regler kring hur produkterna får marknadsföras och säljas.

För mer information om studierna, vänligen kontakta:
Linnéa Hedman, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 073-028 6493
E-post: linnea.hedman@norrbotten.se

Magnus Lundbäck, Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet
Telefon: 08-123 580 94
E-post: magnus.lundback@ki.se