Effekterna av transnationella företags investeringar i tredje världen

En avhandling visar hur transnationella företag som investerar i tredje världen påverkar både miljön och de sociala förhållandena genom att exploatera naturresurserna.

Studien tar avstamp i den globala produktionen där transnationella företag (TNC) fortsätter att överta både land- och naturresurser i tredje världen för att inkorporera dessa i den globala produktionskedjan, och där profiten överförs till Europa eller USA.

I Latinamerika, där studien gjorts, har de transnationella företagen från Europa och USA en lång historia av etablering och exploatering av naturresurser.
– Det finns en tendens att stödja och göra det lätt för utländskt kapital att etablera sig i sydliga länder och exploatera naturresurser, och därmed bidra till en försämrad miljö och social ostabilitet på de platser som dessa företag kommer till, säger Adrián Groglopo, som skrivit avhandlingen.

Ett exempel är när Botnia/UPM öppnade pappersmassafabrik vid Uruguays kust. Projektet skapade ett socialt motstånd i både Argentina och Uruguay på grund av den förorening som en sådan fabrik skulle orsaka. Kritiken tillbakavisades av Botnia/UPM och den uruguayanska staten som utifrån egna studier menar att projektet enbart visar på positiva effekter.

Företagens produktion av monokultiver, d.v.s. ensidiga odlingar, påverkar lokala och rurala producenters arbete och livsuppehälle och orsakar biologisk och miljömässig förändring. Mer än en miljon hektar av den mark TNC införskaffat i Uruguay är odlade med eukalyptus, vilket bland annat leder till brist på vatten och att djurlivet påverkas. Botnia/UPM kontrakterade endast ett fåtal skogsarbetare för arbetet och erbjuder en lön under existensminimum. Resten av skogsarbetarna går via bemanningsföretag som håller arbetarna under mycket dåliga livs- och arbetsförhållandena och skapar därmed en ännu fattigare underklass i det uruguayanska klassystemet.

Nya metoder har introducerats för att kunna hantera sociala uppror. TNC startar idag olika program för att stödja sportaktiviteter, sjukhus, skolor m.m., och där det också ingår att lära sig ta hand om miljön.
– Detta används som ett strategiskt drag hos företagen för att kunna rama in vad som behövs i lokala samhällen och hur miljön ska räddas, samtidigt som de själva fortsätter att både försämra miljön, arbetsmöjligheterna och den sociala gemenskap som historiskt sett har funnits inom regionen och mellan Argentina och Uruguay, menar Adrián Groglopo.

Adrián Groglopo är född i Buenos Aires, Argentina, och har varit engagerad i frågor om makt och ras/etnicitet i Sverige. Han har tidigare arbetat på Integrationsverkets enhet Strukturell diskriminering och har därefter varit sekreterare för Statens Offentliga Utredingen om makt, integration och strukturell diskriminering som avslutades 2006. 2008 började han sina forskningsstudier på sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61844

Om disputationen
Tisdagen den 18 december försvarade Adrián Groglopo, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Appropriation by Coloniality. TNCs, land, hegemony and resistance. The case of Botnia/UPM in Uruguay. Svensk titel: Appropriering genom Colonialitet. Transnationella företag, land, hegemoni och motstånd. Fallet Botnia/UPM i Uruguay.

För mer information, kontakta gärna:

Adrián Groglopo, sociologiska institutionen, Umeå universitet

Mobilnr: 0733-919885