Skip to main content

En molekylär kontrollknapp

Pressmeddelande   •   Sep 01, 2003 11:37 CEST

Stefan Bäckström, Umeå universitet, har studerat en slags kontrollknapp som slår av och på gener som påverkar blodcellsutvecklingen. Studierna ger en ökad förståelse för de sjukliga förändringar som ofta kopplas samman med AML, en viss form av leukemi.

Bäckström har i sin doktorsavhandling använt olika metoder för att studera ett protein, RUNX1, som bland annat kontrollerar utvecklingen och mognaden av olika blodcellstyper. Sjukliga förändringar i detta protein kopplas ofta samman med en viss form av leukemi – AML (akut myeloid leukemi).

Studierna har givit en extremt detaljerad bild av RUNX1 där man kan identifiera enskilda atomer. Man har visat att proteinet fungerar som en slags kontrollknapp där ett annat protein, CBFß fungerar som ett ”finger”. När CBFß ”trycker” på RUNX1 sker förändringar i dess struktur som gör att RUNX1 binder till det genetiska materialet, och därmed aktiverar eller inaktiverar gener som påverkar blodcellsutvecklingen.

Den tredimensionella bilden av proteinet RUNX1 gör att man kan förklara de sjukliga förändringarna som sker vid AML väldigt detaljerat, vilket eventuellt ha betydelse för framtida behandlingar av denna typ av leukemi.

Varken ljusmikroskopi eller elektronmikroskopi har tillräckligt hög upplösning för att studera hur atomer sitter ihoplänkade i proteiner eller andra molekyler. Därför måste man använda sig av röntgenstrålning. Vissa egenskaper hos röntgenstrålar gör att det inte går att tillverka röntgenmikroskop, och man måste därför tillverka kristaller av det man vill studera. Detta är ofta den svåraste och mest tidskrävande delen av arbetet. När man väl har kristaller så belyser man dem med röntgenstrålning, som sprids av kristallen. De mönster som man får används för att räkna ut en tredimensionell bild av molekylen.

Den sista delen av avhandlingen rör en metodik som används för att översätta dessa diffraktionsmönster till en tredimensionell bild av molekylen.

Stefan Bäckström, som är född och uppvuxen i Umeå, har utfört sin forskning vid Umeå center för molekylär patogenes, Umeå universitet.

Fredagen den 5 september försvarar Stefan Bäckström, Umeå Center för Molekylär Patogenes, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln The hematopoietic transcription factor RUNX1: A structural view. Svensk titel: Den hematopoietiska transkriptionsfaktorn RUNX1: En strukturell syn.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal Major Groove, institutionen för molekylärbiologi, byggnad 6L.
Fakultetsopponent är Prof. Keith Wilson, Department of Chemistry, University of York, UK.

Stefan nås på:
Tel:090-785 67 95,
E-post stefan.backstrom@ucmp.umu.se.