Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Epigenetisk markör kan förutsäga överlevnad vid barnleukemi

En molekylär epigenetisk markör har betydelse för att redan vid diagnostillfället särskilja patienter med barnleukemi med hög respektive låg risk för återfall. Det kan vara betydelsefullt för att tidigt anpassa vilken behandling som ska sättas in, så att barn inte utsätts för behandling med svårare biverkningar än nödvändigt. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– På sikt hoppas jag att detta kan bana väg för nya skräddarsydda behandlingar av leukemi och lymfom hos barn, säger Zahra Haider, doktorand Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.

Den vanligaste cancertypen hos barn, akut lymfoblastisk leukemi (ALL), såväl som lymfoblast lymfom (LBL), kännetecknas av okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar i benmärg, blod och lymfkörtlar. Tack vare utvecklade behandlingsmetoder har överlevnaden på senare år förbättrats kraftigt för ALL/LBL-patienter.

Dagens behandlingar innebär en effektiv men mycket tuff väg till tillfrisknande, genom att de består av en kombination av toxiska läkemedel. Dessvärre finns ändå patienter som drabbas av återfall i cancern, och för dem är överlevnaden alltjämt låg.

Genom att tidigt kunna avgöra vilka barn som har hög respektive låg risk för återfall, skulle man lättare kunna skräddarsy behandlingsintensiteten. Vinsten skulle vara att barn då inte behöver genomgå mer intensiv behandling med svåra biverkningar, än vad som är motiverat utifrån sin riskprofil, samtidigt som de tuffaste behandlingarna kan sättas in på högriskpatienter.

Forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har studerat biologiska markörer som kan identifiera patienter som svarar olika på behandling och har olika återfallsrisk. I sin avhandling visar Zahra Haider hur en sådan markör, en epigenetisk ”signatur”, kan användas för att klassificera patienter i olika undergrupper. Hon har även analyserat vilka genetiska egenskaper som skiljer de epigenetiska undergrupperna åt. Enskilda gener som skiljer undergrupperna åt kan komma att utgöra mål för framtida behandlingsstrategier.

”Signaturen” baseras på DNA-metylerings mönster, det vill säga kemiska modifieringar på DNA som förändras vid olika cancerformer. Denna signatur skulle kunna skilja hög- och lågriskpatienter vid diagnos; den kan signifikant förutsäga överlevnad och risk för återfall. Signaturen kunde ses hos såväl barn som vuxna patienter med ALL/LBL. Forskarna kunde även se att biologiska mekanismer som exempelvis uttryck av onkogener var kopplade till de olika epigenetiska undergrupperna. Dessa fynd understryker relevansen av DNA-metyleringssinaturer i akuta leukemier och lymfom.

Zahra Haider flyttade 2011 till Umeå från Lahore i Pakistan. Hon planerar att fortsätta forska om epigenetiska mekanismer i leukemi och lymfom för att hitta mål för nya behandlingsstrategier.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Zahra Haider (engelsktalande)
Institutionen för medicinsk biovetenskap
Telefon: 073-789 73 07
E-post: zahra.haider@umu.se

Om disputationen
Zahra Haider, Institutionen för medicinsk biovetenskap, försvarar fredag 15 mars sin avhandling DNA-metyleringsprofiler i lymfoida prekursor-neoplasier - med fokus på klinisk relevans och biologin bakom. Fakultetsopponent: Pieter Van Vlierberghe, Universitetet i Gent, Belgien Huvudhandledare: Sofie Degerman. Tid: Kl. 09.00. Plats: Samlingssal Betula, Norrlands universitetssjukhus.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.