Ett gap mellan distanslärares ambitioner och distansstudenters verklighet

I sin doktorsavhandling, som läggs fram vid Umeå universitet, lyfter Berit Östlund fram distansstudenters upplevelser av att studera och samverka med kurskamrater i en datormedierad lärmiljö. Studenterna uttryckte att de var nöjda med sina distansstudier men de upplevde också svårigheter.

Tidigare forskning om distansutbildning har i stor utsträckning varit inriktad på teknik och kursdesign, ofta utifrån lärares eller administratörers perspektiv. Studenternas upplevelser av studiemiljön påverkar möjligheterna att genomföra studierna. Därför är det minst lika viktigt att undersöka vad distansstudenterna själva har att berätta om sin studiesituation.

Flertalet av de 62 distansstudenter som deltog i undersökningen angav att utbildningsformens flexibilitet vad gäller tid och plats för studier var ett av huvudskälen till att de sökte utbildningen. Trots att flexibilitet var viktigt, uttryckte flertalet studenter sig positivt om flera kursinslag med struktur och styrning. De uppskattade exempelvis sammankomster på campus och studieguider med tidscheman och strukturerade läsanvisningar eftersom det hjälpte dem att organisera studierna och att använda studietiden effektivt.

En av de främsta svårigheterna som lyftes fram, av både män och kvinnor, var att få tiden att räcka till både studier, arbete och familj. Brist på erfarenhet av högskolestudier på distans var ett hinder i studierna. Datortekniken utgjorde, i motsats till vad som framkommit i andra undersökningar, inte något större hinder för att genomföra studierna.

Enligt socialkonstruktivistiska och sociokulturella synsätt på kunskap och lärande är samverkan nödvändig för att nå en djupare förståelse och ett kritiskt tänkande.
Det fanns emellertid få yttre tecken på att studenterna samverkade för en gemensam kunskapskonstruktion. Längre diskussioner där de byggde vidare på eller utmanade varandras ståndpunkter kom inte till stånd. Studenterna uttryckte att kursinslag som krävde samverkan konsumerade alltför mycket tid. Studiegruppen hade däremot stor betydelse för gemenskap, inspiration, samt stöd för det individuella lärandet.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det finns ett gap mellan lärarnas ambitioner att skapa en interaktiv lärmiljö och studenternas färdighet, inställning till samverkan och behov av att utnyttja tiden effektivt för att kunna kombinera studierna med förpliktelser i sitt övriga liv. Kanske också mellan lärarnas ambitioner att skapa interaktiva lärmiljöer och deras begränsade färdigheter och tidsramar när det gäller att utforma och genomföra dessa kurser.

Fredagen den 26 september 2008 försvarar Berit Östlund, Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, sin doktorsavhandling med titeln "Vuxnas lärande på nätet - betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv". Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Lars Svensson, Högskolan Väst.

För mer information, kontakta Berit Östlund, tel 090-786 96 76, eller berit.ostlund@educ.umu.se .

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1813〈=sv.