EU-parlamentariker måste integreras bättre i den nationella politiken

Integreringen av europaparlamentarikerna i den nationella politiska miljön måste utvecklas, för att den folkliga representationen på EU nivån ska fungera tillfredsställande. Det är en av de slutsatser som Magnus Blomgren, Umeå universitet, drar i sin avhandling. Europaparlamentet är idag en central politisk institution i Europa, med ett avgörande inflytande på den lagstiftning som formas inom EU. Parlamentet är den centrala arenan för representativ demokrati inom EU. Samtidigt med denna utveckling uppstår frågor om vem europaparlamentarikerna representerar och hur integrerade de är i den nationella politiska strukturen Magnus Blomgren analyserar dessa frågor i sin doktorsavhandling som jämför europaparlamentarikers rolluppfattning, sätt att organisera länken till den nationella nivån, samt röstningsbeteende. Blomgren jämför partier och parlamentariker från Sverige, Holland och Irland. Studien visar att partierna generellt är dåliga på att integrera europaparlamentariker i de nationella partistrukturerna. Europaparlamentarikerna uttrycker också frustration över deras begränsade roll på hemmaarenan. Detta riskerar att leda till att konflikten mellan nivåerna ökar med en tilltagande spänning inom partierna som följd. Inte sällan får europaparlamentarikerna rollen att förklara och försvara den europeiska politiska nivån och därmed försvåras deras roll som representanter. De tenderar att få rollen som ”ambassadörer” för EU-systemet, snarare än valda representanter i en lagstiftande församling. Avhandlingen visar också att en grupp europaparlamentariker antar en mer EU-orienterad roll. Det innebär att denna grupp i första hand anser sig representera de europeiska partigrupperingarna och hamnar mer sällan i konflikt med den europeiska nivån exempelvis vid voteringar. Samtidigt finns det avgörande skillnader mellan partier inom och mellan de tre länder som studien omfattar. Dels återfinns gruppen som är mer EU-orienterad i första hand bland de holländska parlamentarikerna, men också bland de svenska. Dels återfinns de i partier som gör mindre för att integrera parlamentarikerna i de nationella strukturerna. Förklaringen är att en tydlig koppling mellan den nationella nivån och EU-nivån, leder till att parlamentarikerna i mindre omfattning utvecklar en EU-orienterad rolluppfattning. Denna koppling kan ta sitt uttryck i ett tydligare mandat från väljarna, såsom i det irländska politiska systemet, eller inom partierna i form av organiserade strukturer. Lördag den 4 oktober försvarar Magnus Blomgren, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Cross-pressure and political representation in Europe: A comparative study of MEPs and the intra-party arena”. Svensk titel: ”Korstryck och politisk representation i Europa: en jämförande studie av europaparlamentariker och den interna partiarenan.” Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, hörsal S213H. Fakultetsopponent ärprofessor David Farrell, Departement of Government, University of Manchester, Storbritannien. E-publicering finns på: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=110 Magnus Blomgren nås på: Statsvetenskapliga institutionen Telefon: 090-786 61 71 eller 070-219 62 71 (mobil) E-post: magnus.blomgren@pol.umu.se