Gå direkt till innehåll
Extrema vintrar påverkar fiskar negativt

Pressmeddelande -

Extrema vintrar påverkar fiskar negativt

Ekologer från Umeå universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim har studerat fisksamhällen och fiskars livsmiljöer och gjort en sammanställning av vilken betydelse extrema vinterförhållanden har för fisk i åar och älvar i kalla områden. Resultaten publiceras nu i tidskriften BioScience.

Det är väl känt att vintern kan vara en påfrestande årstid för växter och djur i åar och älvar. Det är rimligt att anta att det är de mer extrema väderförhållandena som är besvärligast, men den ekologiska betydelsen av dessa är dåligt känd.

Forskargruppen, under ledning av professor Christer Nilsson vid Umeå universitet, beskriver hur extrema förhållanden – speciellt sådana som är kopplade till isbildning och islossning – varierar över tiden och påverkar både den icke-levande miljön och dess fiskar. Till exempel kan vattendrag fyllas av is och döda all fisk som inte lyckas fly undan till exempelvis bakvatten eller djupare sel som inte är isfyllda. Unga fiskar är speciellt utsatta.

Forskarna diskuterar också hur människan påverkat vad som händer i åar och älvar vintertid.
– Älvar som är utbyggda för vattenkraft kan vara särskilt svåra för fisk att leva i eftersom det sätt vattenkraften produceras på ofta innebär att flödet ändras häftigt gång på gång vilket kan leda till upprepade islossningar och mycket bildning av bottenis. När vattenytans istäcke försvunnit matas nämligen kall luft ner i vattnet och bildar iskristaller som täcker bottnen och gör det svårt för fisk att överleva där, säger Christer Nilsson.

Forskarna drar ett antal slutsatser av studien. En är att det behövs mer mätningar för att kunna förutsäga när extrema situationer i vattendragen kan uppstå och att information om både olika fiskars liv och hur de påverkas av extrema händelser bör ingå i en sådan datainsamling. En annan är att modeller över hur vattnet rör sig och hur fiskpopulationerna ser ut borde beakta även vinterförhållanden. I dag handlar de flesta modeller om den isfria perioden. En tredje slutsats är att för att kunna förvalta åar och älvar på ett långsiktigt hållbart sätt krävs att man tar hänsyn till framtida förändringar i exempelvis klimat när man utformar restaurerings- och bevarandeåtgärder.

  – De förutsägelser som görs om hur vinterklimatet kommer att se ut i framtiden säger nämligen att det blir fler växlingar mellan tö och frost och därav mer instabila isförhållanden, mer regn och översvämningar, och i slutänden kanske svårare för fisk att överleva vintern i många vattendrag, säger Christer Nilsson.

Originalpublikation:
Artikeln kommer att publiceras i marsnumret av BioScience.
Weber, C., C. Nilsson, L. Lind, K.T. Alfredsen & L.E. Polvi. 2013. Winter disturbances and riverine fish in temperate and cold regions. BioScience 63:199-210. doi:10:1525/bio.2013.63.3.8.

För mer information, kontakta gärna:
Christer Nilsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 60 03
E-post: christer.nilsson@emg.umu.se

Högupplöst foto
Bildtext: Det är svårt att vara fisk när älvens botten täcks av is. Vinterbild från älven Orkla i Norge. Foto Knut Alfredsen.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.