Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Felaktig reglering av DNA:s byggstenar kopplas till tjocktarmscancer

Vid celldelning behövs en korrekt nivå och balans mellan DNA:s fyra byggstenar för att bygga en felfri kopia av DNA utan skadliga mutationer. Forskare vid Umeå universitet har nu kunnat visa en koppling mellan störningar i nivåerna av DNA:s byggstenar, så kallade dNTP, och tjocktarmscancer. Upptäckten publiceras i tidskriften PNAS.

– Vi och andra forskare har tidigare visat att små förändringar i nivåerna av de byggstenar som används för att bygga nytt DNA i cellen, leder till ökad mutationshastighet i jästceller, säger professor Andrei Chabes, som en av forskarna vid Umeå universitet som står bakom de nya forskningsresultaten.

– Detta fick oss intresserade av att studera proteiner som är inblandade i regleringen av dNTP i cancerceller. Vi ville identifiera mutationer som påverkar dNTP-nivåerna och därmed ökar mutationshastigheten i cancertumörer.

Umeåforskarna fann att proteinet SAMHD1, vilket är involverat i nedbrytning av dNTP, var muterat i cancerceller vid tjocktarmscancer. Vidare studier i möss, jäst och odlade mänskliga celler visade att dessa cancerspecifika mutationer försämrade SAMHD1s funktion, vilket ledde till förhöjda och obalanserade dNTP-nivåer och därmed en ökad mutationshastighet.

– Det speciella med upptäckten är att även om man bara förlorat en av sina två kopior av SAMHD1-genen så påverkas dNTP-nivåerna och man får en ökad mutationshastighet. Har man dessutom nedsatt funktion av proteinet MLH1, som är inblandat i rättning av mutationer och ofta är utslaget vid tjocktarmscancer, ser vi en mycket stor ökning i antalet uppkomna mutationer, förklarar Andrei Chabes.

De nya resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Forskarna tror att resultaten kommer leda till att fler liknande upptäckter görs – både vid andra cancerformer och gällande andra proteiner som deltar i syntesen av dNTP.

– SAMHD1 är bara ett av väldigt många proteiner som är inblandade i regleringen av dNTP. I teorin kan förändrad funktion i vilken som helst av dessa proteiner påverka dNTP-nivåerna. Vi visar här på principen och nu återstår att se hur ändringar i dNTP-nivåer påverkar utvecklingen av tjocktarmscancer och om ändringar i dNTP-nivåer förekommer vid andra cancerformer, säger Andrei Chabes.

Forskningsstudien är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan forskare från Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Computational Life Science Cluster vid Kemiska institutionen, och Institutionen för strålningsvetenskaper. Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Läs en digital publicering av artikeln i PNAS

Om publikationen:
PNAS, artikel: Heterozygous colon cancer-associated mutations of SAMHD1 have functional significance. Författare: Matilda Rentoft, Kristoffer Lindell, Phong Tran, Anna Lena Chabes, Robert J. Buckland, Danielle L. Watt, Lisette Marjavaara, Anna Karin Nilsson, Beatrice Melin, Johan Trygg, Erik Johansson, och Andrei Chabes. DOI: 10.1073/pnas.1519128113.

För mer information, vänligen kontakta:
Andrei Chabes, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet
Telefon: 073-620 5446; 090-786 5937
E-post: andrei.chabes@medchem.umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.