Fler frakturer hos de allra äldsta och sköraste

En särskilt skör grupp håller på att bildas bland de allra äldsta. I den gruppen kommer antalet frakturer att öka markant i framtiden om ingenting görs, skriver Ulrica Bergström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 12 juni.

Under de närmaste decennierna kommer samhället att få se effekten av att de stora barnkullarna från tiden för andra världskriget blir gamla. Befolkningen över 80 år kommer i vissa delar av världen att tredubblas. Idag drabbas fler än 70000 svenskar årligen av fragilitetsfraktur (pga. skört skelett) och den siffran förutspås bli fördubblad till 2030. Detta får svåra ekonomiska och sociala konsekvenser för hela samhället.

I avhandlingen presenteras nya data som tyder på att det sker en förändring i frakturfördelningen med en markant ökning av antalet frakturer bland de absolut äldsta och sköraste. En ny, skör population håller på att bildas bland de äldsta- de som överlevt och lever med svåra sjukdomar - och skelettet har blivit den svagaste länken. Frakturer hos gamla är ett stort folkhälsoproblem och benskörhet (osteoporos) är en bidragande faktor till ökningen. Hos de absolut äldsta är det dock inte bara skelettets beskaffenhet som bidrar till att antalet frakturer ökar. Andra faktorer som hjärt-/kärlsjukdomar, demens, försämrad balans och minskad muskelkraft bidrar också till en ökad falltendens och frakturrisk. Detta utgör ett stort problem både för sjukvården och för den enskilde. Att operera de allra sköraste är riskfyllt och eftervården är ofta lång och resurskrävande.

Avhandlingen visar vidare att mer än 20 procent - var femte person - i befolkningen som är äldre än 50 år drabbas av upprepade frakturer. En allt för hög siffra som med aktivt förebyggande arbete borde kunna förbättras. Även här är det framförallt de äldsta som löper störst risk att drabbas.

Låga nivåer av D-vitamin i Umeås befolkning har också visat sig vara en riskfaktor för höftfraktur, den frakturtyp som framförallt är kopplad till ett skört skelett och som dessutom ofta leder till stora försämringar i den enskildes livskvalitet. I vår nordliga del av världen når solljuset endast under kortare perioder av året upp till den kritiska nivå när UV-strålarna förmår stimulera D-vitamin-bildandet i huden. Resultaten bygger på olycksfallsregistrering vid Norrlands Universitetssjukhus och prover från Medicinska biobanken.

I avhandlingen understryks att vården måste rusta sig för den befolkningsförändring som kommer de närmaste åren. Andelen mycket gamla i samhället kommer att kräva mer av sjukvården. Frakturförebyggande åtgärder måste sättas in tidigt. Åtgärder för att förebygga fallolyckor, D-vitamintillskott och benstärkande medicinering är del av de åtgärder som måste prioriteras. På samma sätt som hjärtinfarkter utreds och förebyggande behandling sätts in borde man också efter en fraktur utreda falltendens och skelettstatus.

För mer information kontakta Ulrica Bergström, doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för ortopedi, tel. 070-3747874,
e-post ulricabergstrom@hotmail.com

Fredagen den 12 juni 2009 försvarar Ulrica Bergström, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fragility fractures in fragile people - Epidemiology of the age quake.
Fakultetsopponent är prof. Karl Obrant, Universitetssjukhuset i Lund.
Disputationen äger kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22729