Gå direkt till innehåll
Ekolog Wojciech Uszko försvarar sin avhandling tisdagen den 20 september. Han kommer från Polen. Foto: privat
Ekolog Wojciech Uszko försvarar sin avhandling tisdagen den 20 september. Han kommer från Polen. Foto: privat

Pressmeddelande -

Förbättrad modell förutsäger effekter av global uppvärmning på näringsvävar

Artutdöende, stora svängningar i populationstäthet och omfattande algblomningar i våra vatten är exempel på förväntade effekter av global uppvärmning och människodriven övergödning. Wojciech Uszko visar i sin avhandling hur relativt enkla matematiska modeller kan hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom dessa fenomen och prognostisera konsekvenserna av miljöförändring på näringsvävars dynamik.

I sin avhandling har Wojciech Uszko undersökt hur rovdjurs ätbeteende, miljöns temperatur och gödningseffekt påverkar de grundläggande byggstenarna i näringsvävar, det vill säga rovdjur-bytesinteraktioner. Bara en liten ökning av temperaturen eller i tillgången på ett begränsande näringsämne kan teoretiskt störa populationsjämvikten mellan rovdjur och deras bytesdjur – från en stabil samexistens, med ungefär konstanta populationsdensiteter, till vilda svängningar i antal eller till och med utrotning av rovdjuret. Men hur och när detta sker diskuteras fortfarande bland ekologer.

Som modellorganism kring denna frågeställning har Wojciech Uszko använt sig av vattenloppa, Daphnia hyalina. Det är ett djurplankton som är mycket vanligt i alla sötvattensmiljöer och det livnär sig på växtplankton.

Trots att övergödning kan skifta rovdjur-bytesdynamiken från stabil till oscillerande, kan rovdjur och byte samexistera på ett stabilt sätt om rovdjurets ätbeteende är sådant att det äter mindre vid låga bytestätheter.

– Jag fann i mina labbexperiment att Daphnia visar just detta ätbeteende, något som tidigare har förbisetts trots att Daphnia är en väl studerad organism inom forskningen, säger Wojciech Uszko.

Om rovdjur och bytesdjur kan samexistera stabilt eller inte beror också på miljöns temperatur.

– Mina resultat från labbexperimenten och modelleringar visar att det finns ett optimalt temperaturområde för födointag och Daphnia har låga födointag både under och över detta optimala temperaturintervall. Detta, i sin tur, möjliggör för algerna att periodiskt slippa hård predation, vilket leder till populationssvängningar och så småningom utrotning av rovdjuret om temperaturen förblir inoptimal.

Wojciech Uszko presenterar i sin avhandling en relativt enkel matematisk modell som kan förena en mängd, ofta kontrasterande, tidigare fynd om effekter av temperatur och övergödning på populationsstabilitet.

– Kunskap om att rovdjuret minskar sin ansträngning att skaffa föda vid låga bytestätheter samt att rovdjurets prestanda avtar både under och över det optimala temperaturområdet är avgörande för att korrekt kunna förutsäga konsekvenserna av uppvärmning och övergödning. Dessa specialfunktioner har tidigare försummats i modeller av den globala uppvärmningens effekt på näringsvävsdynamiken, säger Wojciech Uszko.

Resultaten av de matematiska modelleringarna jämfördes med experiment ute i fält. Modellernas prognos går hand i hand med de experimentella resultaten, vilka visar att uppvärmningen kan leda till en utbredd algblomning och näst intill utrotning av zooplanktonsamhället. Det visade sig att under varmare förhållanden så växer algsamhället förbi djurplanktonen och mängden näringsämnen blir begränsande. Som ett resultat blir antalet alger stort men av extremt dålig kvalitet och kan följaktligen inte sörja för zooplanktonens tillväxt.

– Uppvärmningseffekter kan vara mycket varierande och ofta krångliga. Att identifiera några kritiska processer och införliva dem i matematiska modeller kan hjälpa ekologer att korrekt beskriva och prognosticera effekterna av miljöförändringar på näringsvävar, säger Wojciech Uszko.

Läs en digital publicering av avhandlingen

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124876

För mer information, kontakta gärna:

Wojciech Uszko, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-786 74 61
E-post: wojciech.uszko@gmail.com

Wojciech Uszko har en kandidat- och en masterexamen i biologi från the University of Warsaw, Poland. Efter avslutade universitetsstudier arbetade han vid the Institute for Environment and Sustainability of the European Commission's Joint Research Centre i Ispra, Italien. År 2010 startade han sina doktorandstudier vid Umeå universitet.

Om disputationen:

Tisdagen den 20 September försvarar Wojciech Uszko, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln "Effects of warming and nutrient enrichment on feeding behavior, population stability and persistence of consumers and their resources". Svensk titel: "Effekter av temperatur och näringsanrikning på födobeteende och stabilitet i konsument- och resurspopulationer".
Disputationen äger rum klockan 9:30 i sal KB3A9 (Lilla Hörsalen) i KBC-huset, Umeå universitet.Fakultetsopponent är Professor David A. Vasseur, Department of Ecology and Evolutionary Biology, Yale University, USA.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.