Skip to main content

Förbättrade analyser med konstgjord molekylfälla

Pressmeddelande   •   Nov 23, 2006 09:00 CET

Det går att göra konstgjorda molekylfällor som kan binda till sig små molekyler som vitaminer och läkemedel med hög selektivitet. Julien Courtois har i sin avhandling fått dessa fällor att fungera bättre i vattenlösningar. Det behövs eftersom de flesta analysmetoder är vätskebaserade.

Människan har i alla tider försökt härma naturen. Ett fenomen som fascinerar är att levande organismer med stor noggrannhet kan känna igen molekyler, t.ex. när immunsystemets antikroppar ska skydda kroppen mot främmande ämnen. Att kunna tillverka syntetiska material som kan välja ut och binda till enbart en viss typ av molekyler är intressant – inte minst inom de medicinska vetenskaperna. Där kan sådana material användas vid kliniska analyser eller för att separera och rena biologiskt material.

Redan på fyrtiotalet framlades hypotesen att material med specifik igenkänningsförmåga borde kunna tillverkas på konstgjord väg. Sedan dess har man försökt syntetisera och förfina “molekylärt avtryckta polymerer” (MIP:s) med sådana egenskaper. Principen är enkel och går i korthet ut på att man tillverkar en tvärbunden polymer (härdplast), i närvaro av den förening som ska kännas igen. Föreningen fungerar som en “mall” och skapar ett hålrum, ett exakt tredimensionellt avtryck, i polymeren. Mallen tvättas bort och kvar i hålrummet finns en specifik bindningsförmåga. Svårigheten ligger i att hitta rätt förutsättningar för detta och att få materialen att fungera väl i lösningar som även innehåller vatten.

Julien Courtois har i sin avhandling arbetat inom EU-konsortiet “AquaMIP”. Syftet har varit att skapa bättre inbindningsegenskaper för MIP:s i vattenlösningar. Han har arbetat med att göra avtryck av flera läkemedelsmolekyler och har tillverkat sina MIP:s i mikroskala i kvartskapillärer – rör vars inre diameter motsvarar ett hårstrå. Processen består av tre steg; först har han ändrat kapillärens insida så att det porösa materialet kan fästa på dess yta. Därefter har han tillverkat en porös bärare och i ett sista steg har han täckt bäraren med ett tunt polymerlager med optimerade, specifika bindningsegen¬skaper. Han har sedan kartlagt materialen efter deras förmåga att binda in “mallmolekylerna”, samt med avseende på deras grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper. Materialen har sedan använts för att fånga in för analys i vätskebaserade separationssystem bland annat medel som används för lokalbedövning.

Julien Courtois är född 1979 i Besançon i Frankrike och påbörjade sina doktorandstudier vid Umeå universitet i februari 2003. Innan forskarstudierna har han hunnit med en civilingenjörs¬examen i kemi vid École Nationale Supérieure de Chimie de Lille (ENSCL) i Lille (Nord), Frankrike, där ett diplomarbete i organisk kemi vid Universität Tübingen, Tyskland ingick.

Fredagen den 1:e december 2006 försvarar Julien Courtois, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Monolithic Separation Media Synthesized in Capillaries and their Applications for Molecularly Imprinted Networks. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Prof. Ruth Freitag, Process Biotechnology, Universität Bayreuth, Tyskland.

För ytterligare information, kontakta:
Julien Courtois
Telefon: 090-786 54 85
E-post: julien.courtois@chem.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=923〈=sv.

Karin Wikman, Informatör
E-post: karin.wikman@adm.umu.se
Tel: 090-786 60 24