Skip to main content

Fördelar med långsam uppkoppling

Pressmeddelande   •   Nov 20, 2006 09:01 CET

Snabbare anslutning till Internet verkar ibland vara ett självändamål. Greger Wikstrand, Umeå universitet, skriver i sin avhandling att det finns situationer där användarna föredrar en långsam uppkoppling.

– Det är inte bara möjligt utan ibland också önskvärt att använda en långsam uppkoppling från användarens perspektiv. Med det sagt finns det ändå långt fler situationer där användarna föredrar en bättre nätverksprestanda, säger Greger Wikstrand.
Han har i sin avhandling genomfört tre studier om hur långsam uppkoppling och hög fördröjning påverkar användarna.

Att användare ställer olika kvalitetskrav vid olika situationer kan illustreras av yrkesgruppen taxichaufförer. Om en taxichaufför t.ex. ska följa en viktig fotbollsmatch via sin mobiltelefon finns det flera faktorer som kan ställa till problem. Ibland står bilen stilla och föraren har inget annat att tänka på än matchen. Vid andra tillfällen kör denne runt med en kund som inte vill bli störd av matchen. Det kan vara svårt, för att inte säga direkt olämpligt att titta på rörliga bilder och köra bil samtidigt. I och med att bilen körs runt har chauffören också olika bra anslutning till Internet vid olika tillfällen – det kan variera mellan inget alls, en dålig förbindelse och en snabb anslutning.

Låg bandbredd ger låg videokvalitet vilket inte uppskattas av användarna, men genom att skifta till animeringar som fungerar med lägre bandbredd kan man ändå få användarna nöjda. Om användarna måste välja mellan dålig videokvalitet och animeringar väljer de som ser sig som fotbollskunniga det förstnämnda och de som ser sig som okunniga men ändå fotbollsintresserade väljer det sistnämnda.

I en annan studie där användarna spelade bluffstopp mot varandra över ett datanätverk blev resultatet annorlunda. Där var det negativt med högre videokvalitet, d.v.s. fler bilder per sekund. En förklaring kan vara att användarna distraherades mer av högre bildfrekvens.

I den tredje studien undersökte Greger Wikstrand vad som händer om man lägger in fördröjningar i Pong, ett spel där en boll slås mellan två spelare. Sedan tidigare visste forskarna att det blir svårare att spela med fördröjningar – särskilt om man inte märker dem. De ställde sig därför frågan om detta går att kompensera genom att informera användarna om fördröjningarna. Det visade sig att användare som får sådan information lättare anpassar sin mentala insats till uppgiftens svårighetsgrad.

Fredagen den 24 november försvarar Greger Wikstrand, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Human Factors and Wireless Network Applications – More Bits and Better Bits. Disputationen äger rum kl 13.15 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Prof. Angela Sasse, Human centred systems, Dept. of Computer Science, University College London.

För ytterligare information, kontakta:
Greger Wikstrand, institutionen för datavetenskap
Telefon: 0739-311 157
E-post: greger@cs.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-910〈=sv.

Karin Wikman, Informatör
E-post: karin.wikman@adm.umu.se
Tel: 090-786 60 24