Skip to main content

Företagsekonomisk styrning av offentlig verksamhet leder till avhumanisering

Pressmeddelande   •   Maj 22, 2016 10:01 CEST

Företagsekonomiska modeller för styrning av offentlig verksamhet avhumaniserar de som kommer i kontakt med välfärdens institutioner. Det visar Marcus Lauri, Umeå universitet, i sin avhandling.

Sverige har ett internationellt rykte om att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Den svenska välfärden har dock genomgått omfattande förändringar i avseende på dess räckvidd och omfattning, men också dess organisering och styrning. Studier har visat att den ändrade styrningen medfört en svällande administration och därmed ökande arbetsbördor och stress för anställda. Problemen kan dock inte reduceras till en fråga om administration. Nuvarande system har fundamentala problem som skapar distans, likgiltighet och avhumanisering.

Många socialarbetare lyfter fram relationen mellan klient och socialarbetare som central för att få till stånd ett bra socialt arbete. Genom intervjuer med socialarbetare konstaterar Marcus Lauri att nuvarande styrsystem och arbetssätt genom flera sammanlänkade faktorer, skapar en distans mellan socialarbetare och klienter, vilket underminerar framväxten av en sådan relation. Knappa resurser, tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar dessutom ytterligare till att skapa distans eftersom det för vissa socialarbetare utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation.

– Vissa säger att det här är oavsiktliga konsekvenser av ett system som succesivt växt i omfattning. Den bedömningen gör inte jag. Dels bygger företagsekonomiska organisationsmodeller på en strävan efter effektivitet och vinst. När sådana modeller införs i välfärdens institutioner betyder det att värden som jämlikhet och empati hamnar i skymundan. Dels fyller distansen som skapas också en jätteviktig funktion när politiska prioriteringar leder till att pengarna och personalen inte räcker till, och när behoven dessutom verkar öka hos klienterna. Om socialarbetarna ska orka med att se förfallet av välfärden utan att kunna ge det stöd som de tycker är befogat så måste deras empati undermineras, annars skulle det bli upplopp på socialkontoren, säger Marcus Lauri.

Avhandlingen visar även att den distans som produceras också hänger ihop med ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär eller ett resultat av dåliga individuella val.

– Vissa socialarbetare kan inte längre identifiera sig med sitt arbete, sina kollegor eller med sig själva. Många mår dåligt och vill sluta. Andra protesterar högljutt på sina arbetsplatser och försöker förändra systemet inifrån.

Sådana protester kommer dock i konflikt med en företagsekonomisk kultur som skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än med klienterna. Bland annat uttrycks en sådan kultur genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna.

– Samtidigt som den här distansen breder ut sig slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka bristerna. De står fast vid sitt omsorgsideal, och vägrar att strunta i klienterna. Vissa som protesterar blir nedtystade och till och med hotade av cheferna, säger Marcus Lauri.

Pressbild
https://mediabank.umu.se/detail/7386

Läs en digital publicering av avhandlingen

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A923799&dswid=-5307

För mer information, kontakta gärna:
Marcus Lauri, statsvetenskapliga institutionen
E-post: marcus.lauri@umu.se
Telefon: 0733-919 884

Om disputationen:
Fredag den 20 maj försvarade Marcus Lauri, statsvetenskapliga institutionen, och Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet, sin avhandling Narratives of governing: rationalization, responsibility and resistance in social work (svensk titel: Berättelser om styrning: Rationalisering, ansvar och motstånd i socialt arbete).

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.