Gå direkt till innehåll
Från Lappfogde till regional myndighet

Pressmeddelande -

Från Lappfogde till regional myndighet

Efter många års arbete är boken om Lappväsendet - tillämpning av svensk samepolitik 1885-1971 klar. Författaren Patrik Lantto menar att det är viktigt att beskriva detta kontrollorgan som styrde samernas liv i över 80 år.

År 1885 tillsattes den förste lappfogden i Sverige, när kronolänsmannen Adolf Suwe tillträdde som lappfogde i Jämtland. Det som initialt var avsett att vara en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan de bofasta och renskötarna i länet blev i själva verket det första steget i bildandet av en regional myndighet med ansvar för samefrågor som skulle existera fram till 1971.

Den första lappfogden kom att få sällskap av kollegor i Västerbotten och Norrbotten, och genom inrättandet av andra tjänstekategorier underställda dessa kom lappväsendet alltmer att få en fast struktur.

Denna studie undersöker hur tillsättandet av de första lappfogdarna, liksom den senare utvidgningen av myndigheten, motiverades. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, som till exempel hur samer som grupp betraktades och vilken roll de renskötande samerna hade i denna föreställningsvärld, liksom hur renskötseln som näring beskrevs. Även lappväsendets roll i svensk samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen är teman som undersöks.

Patrik Lantto är docent i historia och arbetar sedan 2007 som lektor vid Vaartoe/Centrum för Samisk forskning (CeSam) vid Umeå universitet. Han har tidigare publicerat två böcker och en rad artiklar rörande samerörelsen i Sverige och svensk samepolitik.

Kontaktuppgifter till författaren Patrik Lantto:
http://www.cesam.umu.se/om-cesam/personal/patrik-lantto/

Ämnen

Regioner

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.