Skip to main content

Funktionsnedsatt på 1800-talet – inte bara en eländig historia

Pressmeddelande   •   Feb 08, 2017 08:01 CET

Helena Haage

Var utsatthet och socialt utanförskap en förutbestämd del av livet som funktionsnedsatt under 1800-talet? I en ny avhandling av Helena Haage, Umeå universitet, beskrivs hur det inte var så för alla, utan att funktionsnedsatta utgjorde en brokig skara människor med vitt skilda levnadsbanor.

Genom att belysa levnadsvillkoren för funktionsnedsatta människor i förfluten tid kan mekanismer bakom utanförskap identifieras, vilka kan vara gällande för människor med funktionsnedsättningar även idag.

– De funktionsnedsatta individerna som ingår i denna studie levde under 1800-talet och bodde i Sundsvall stad eller i någon av de kringliggande församlingarna. Levnadsbanorna tecknades med hjälp av de spår som dessa människor lämnat i kyrkoböckerna, ifall de fick ett arbete, gifte sig och bildade familj, men också när de dog, säger Helena Haage.

Kyrkoböckerna som utgjort grund för studierna är digitaliserade och länkade på individnivå av Demografiska Databasen vid Umeå universitet. Underlaget som studerats omfattar över 36 000 observationer från individer som både hade funktionsnedsättningar och de utan, vilket möjliggjort jämförelser av levnadsbanor.

– Resultaten visar att en funktionsnedsättning inverkade negativt på överlevnadschanserna då de funktionsnedsatta männen och kvinnorna hade betydligt högre risker att dö jämfört med de utan funktionsnedsättning.

– Angående giftermålschanserna och val av partners så visar resultaten att funktionsnedsatta individer visst gifte sig men i en lägre utsträckning än de utan funktionsnedsättning. Deras livskamrater var vanligast en person utan funktionsnedsättning, i ungefär samma ålder och i stor utsträckning med samma socio-ekonomiska bakgrund.

När flera livshändelser, som att få arbete, giftermål och barn studerades samtidigt, framkom att det fanns funktionsnedsatta människor som uppnådde levnadsbanor där alla tre händelserna inträffade, men till en lägre utsträckning än de utan funktionsnedsättning.

Avhandlingen visar att de funktionsnedsatta männen och kvinnorna som levde under 1800-talet utgjorde en mycket heterogen grupp av människor, med olika hinder och möjligheter i livet, där både deras kön och typ av funktionsnedsättning verkar ha haft avgjort stor betydelse.

Avhandlingen Disability in individual life and past society: life-course perspectives of people with disabilities in the Sundsvall region of Sweden in the nineteenth century finns publicerad digitalt

Kontakt:
Helena Haage, helena.haage@umu.se, tel. +46 90-786 5015

Pressbild

Om disputationen:

Fredag 10 februari försvarar Helena Haage i ämnet historia, Umeå universitet, sin avhandling Disability in individual life and past society: life-course perspectives of people with disabilities in the Sundsvall region of Sweden in the nineteenth century

Disputationen äger rum kl. 09.30-11.30 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Luciana Quaranta, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.