Skip to main content

Gen bakom cancer hos barn undersökt

Pressmeddelande   •   Nov 01, 2010 08:43 CET

Särskilda förändringar i genen ALK orsakar cancerformen neuroblastom hos barn. Studier av genmanipulerade bananflugor kan ge oss nya insikter i hur neuroblastom uppkommer och flugorna kan fungera som provbänk för tidiga tester av nya mediciner mot sjukdomen, allt enligt en ny avhandling från Umeå universitet.

Onkogener, det vill säga gener associerade med cancer, kan studeras i olika modellsystem. Therese Eriksson har i sitt avhandlingsarbete använt bananflugan (Drosophila melanogaster) till att studera onkogenen ALK, Anaplastic Lymphoma Kinase. ALK-genen kodar för ett så kallat receptortyrosinkinas, ett protein som sitter inbäddat i cellens yttre gräns, cellmembranet, och sticker därifrån ut på cellens yta. ALK-receptorn aktiveras när ett protein, en så kallad ligand, binder till receptorn. Bindningen startar en signaleringskaskad som omfattar många proteiner inne i cellen. Slutligen leder kaskaden till att cellen genomgår en förändring, till exempel börjar dela sig.

Okontrollerad aktivering av ALK orsakad av särskilda mutationer i receptorn kan ge upphov till neuroblastom, en cancerform som drabbar barn. Evolutionen har bevarat ALK i alla flercelliga organismer. Således finns ALK-homologer, det vill säga ALK-liknande gener, hos människa såväl som hos mus och bananfluga. Detta tyder på att ALK har en viktig fysiologisk funktion. Mycket riktigt är ALK och dess aktiverande ligand Jeb livsviktiga i bananflugan, där de behövs för magutvecklingen. Hos däggdjur är den aktiverande liganden okänd, liksom den fysiologiska funktionen för ALK.

Therese Eriksson har analyserat muterade former av humant ALK, som orsakar cancer i flugan. Resultaten visar att muterat ALK orsakar tumörliknande cellförändringar i flugögat (okontrollerad celldelning), och att aktiveringen av receptorn sker oberoende av ligand. Vidare har hon undersökt vilka mutationer som aktiverar ALK och vilka som inte gör det. Resultaten är viktiga för att förstå hur cancerformen neuroblastom uppkommer. Modellsystemet kan dessutom användas till att testa potentiella mediciner mot neuroblastom genom att blanda preparaten i flugmaten.

För mer information, kontakta gärna Therese Eriksson på
telefon 090-785 67 92
e-post therese.eriksson@molbiol.umu.se

Fredag 5 november försvarar Therese Eriksson, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Exploiting the Drosophila model system for studying Anaplastic Lymphoma Kinase in vivo (Studier av Anaplastic Lymphoma Kinase-signalering in vivo).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Major Groove, byggnad 6L, sjukhusområdet. Fakultetsopponent är professor Stefan Thor, Linköpings universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36991