Skip to main content

Gymnasistlivet en betydelsefull del av skolningen

Pressmeddelande   •   Nov 18, 2010 11:40 CET

Mycket av det som pågår vid en gymnasiekola sker utanför klassrummet – då som nu. Gymnasisterna vid svenska läroverk 1850-1914 var högst delaktiga i sin egen skolning, och kamratfostran var ett viktigt komplement till utbildningen.

Utbildningshistoriker har belyst den svenska utbildningens framväxt i politik och pedagogik, men det behövs mer kunskap om vad elevernas egna verksamheter har betytt. Björn Norlin tar forskningsområdet ett steg vidare i sin avhandling om gymnasisters föreningar och bildningsaktiviteter vid svenska läroverk 1850 till 1914.
– Forskning om elevers organisering och sociala praktiker vid sidan av den formella undervisningen är viktig för att vi ska förstå hur utbildningen fungerade förr, säger Björn Norlin. Och jag är säker på att historiserandet av dessa områden kan bidra till att upptäcka den samtida skolan på nya sätt.

Bildningstanken i centrum

Under 1800-talets andra hälft lades grunderna till det moderna samhällets utbildning. Befintliga skolinstitutioner omskapades eller ersattes av nya, statsmakterna intog centrala roller vad gällde utbildningsinsatser, grundläggande masskolning introducerades, nytt kunskapsgods infördes, den högre utbildningen reformerades och nationella utbildningssystem tog form.

I och med utbildningens reformering moderniserades också gymnasistlivet. Ett omfattande elevföreningsliv etablerades redan vid 1800-talets mitt – i polemik mot elevtraditioner knutna till det gamla gymnasiet, men även pådrivet av förändringar i skolliv och samhällsliv. Med föreningarna introducerades nya sociala praktiker bland elever, liksom nya ideal som bättre överensstämde med det framväxande industrisamhällets. I centrum för föreningsaktiviteten stod bildningstanken.

Delaktiga i sin egen skolning

Björn Norlin visar i avhandlingen att gymnasisterna vid de svenska läroverken genom organiserade former av kamratfostran gjorde sig högst delaktiga i sin egen skolning. Denna kamratfostran var ett viktigt komplement i utbildningsgången vid läroverken.

Successivt utvecklades ett omfattande utbyte och samarbete mellan gymnasister, ett samarbete som vid tiden för första världskrigets utbrott sträckte sig över riksgränserna. Skolungdomarnas organisering utvecklades till en social rörelse som hade tydliga likheter med andra ungdomsrörelser bland medelklassungdom vid samma tid.
– I grunden var gymnasiströrelsen traditionalistisk och konformistisk, men den hade också förnyande inslag, säger Björn Norlin.

I avhandlingen ingår en kartläggning av föreningslivets uppkomst vid läroverken, en fallstudie riktad mot gymnasisters bildningssträvanden och kamratfostran vid en enskild inrättning – Umeå högre allmänna läroverk – samt en analys av gymnasisters gemensamma organisering.

Läs avhandlingen på nätet

Disputation och kontaktuppgifter

Fredag den 26 november försvarar Björn Norlin, institutionen för idé- och samhällstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bildning i skuggan av läroverket: Bildningsaktivitet och kollektivt identitetsskapande i svenska gymnasistföreningar 1850–1914. Disputationen äger rum klockan 10.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är FD David Ludvigsson, historiska institutionen, Uppsala universitet.

För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna
Björn Norlin
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Tel. 090-7869629
E-post bjorn.norlin@historia.umu.se