Skip to main content

Hållbar matkonsumtion styrs av kulturella förutsättningar

Pressmeddelande   •   Jan 10, 2017 14:02 CET

Matilda Marshall Foto: Per Melander, Umu

Hur görs vardagslivet hållbart? Vilka möjligheter och utmaningar möter den som vill minska sin miljöpåverkan? I en ny avhandling undersöker etnologen Matilda Marshall, Umeå universitet, hur människor med intresse för miljö och mat omsätter föreställningar om hållbarhet i sin matkonsumtion.

Studien visar att vad som framställs vara hållbart och de handlingar som görs för miljön är ständigt under förhandling och beroende av den kulturella kontexten.

– Valen i mataffären är många. Ekologiskt eller närproducerat? Vegetariskt eller viltkött? Extrapris eller rättvisemärkt? Bäst för miljön eller barnens favoritmat? Föreställningar om hållbarhet handlar om mer än miljö- och klimatfrågor. Att stödja lokala producenter, delta i sociala måltidssituationer, vara ekonomisk och balansera vardagen relateras också till hållbarhet. Studiedeltagarna förhandlade ständigt mellan konkurrerande hållbarhetsideal, säger Matilda Marshall.

Studien synliggör hur de av samhället kommunicerade hållbarhetsidealen förstås och omsätts till vanor i vardagslivet.

– Flera av deltagarna utmanade sig själva till att leva så miljövänligt och hållbart som möjligt. Att exempelvis handla ekologiskt och lokalt, äta vegetariskt eller odla egna grönsaker kunde länkas till miljöfördelar men utfördes inte alltid primärt av denna anledning.

Att välja ekologiskt och lokalproducerat

Också moraliska värderingar, sociala relationer och personliga intressen ligger till grund. Samtidigt påverkades deltagarna av sociala och kulturella normer och samhällsförutsättningar. Att välja ekologiskt och lokalproducerat – vilka lyfts fram i konsumtionslandskapet som gröna och moraliska val – innebär inte nödvändigtvis en större förändring av kostvanorna, vilket ett minskat köttintag förutsätter.

– Samhällsnormer, såsom konsumtionsuppmaningar, sociala umgängesformer och kulturella matvanor, kan försvåra ambitioner att leva mer hållbart. För att kunna hantera dessa förutsättningar och samtidigt uppfylla egna hållbarhetsideal anammade deltagarna en balanserad och pragmatisk inställning till hållbarhet.

– Detta visar relevansen att studera och diskutera kulturens roll för det hållbara samhället. Om de politiska hållbarhetsidealen ska uppnås och få fäste i hushållen, är det av vikt att förstå hur olika normer, värderingar och samhällsförutsättningar förhåller sig till eller kolliderar med dessa ideal. Även föreställningen om vad hållbarhet innebär är föränderlig. Vad som anses hållbart idag kan ha en ny betydelse imorgon.

Avhandlingen Hållbarhet till middag: en etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras i vardagslivet ges ut av Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Kontakt:

Matilda Marshall matilda.marshall@umu.se tel. 090-786 6076, 0739-95 56 16

Pressbild

Om disputationen:

Fredag 13 januari försvarar Matilda Marshall i ämnet etnologi, Umeå universitet, sin avhandling Hållbarhet till middag: en etnologisk studie om hur miljövänligt ätande praktiseras i vardagslivet.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Opponent: Magdalena Petersson Mclntyre, docent i etnologi, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.