Skip to main content

Hjärtsjuka barn har mer karies än friska

Pressmeddelande   •   Feb 21, 2011 08:56 CET

Minskat salivflöde samt socker och syror i läkemedel kan bidra till att förklara att barn som har medfödda hjärtfel oftare drabbas av karies än friska barn, skriver Linda Rosén i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 25 februari.

Medfödda hjärtfel förekommer hos 8—10 per 1000 levande födda barn. Genom stora framsteg för barnkardiologin de senaste årtiondena överlever idag allt fler barn som föds med komplicerade hjärtfel. Detta har inneburit att dessa barn blivit en ny patientgrupp också i tandvården. Målet med avhandlingen var att kartlägga kariesförekomsten och dess bakgrundsfaktorer hos dessa barn.

Många barn med komplicerade hjärtfel måste medicinera under lång tid. Vissa av medicinerna kan minska salivflödet, vilket ökar risken för att karies utvecklas. I en delstudie av salivens egenskaper hos 24 barn med hjärtsviktsmedicinering konstaterades att nästan en tredjedel hade lågt salivflöde, vilket inte gällde för något barn i en frisk kontrollgrupp. I avhandlingen studerades effekter på tandvävnad av 13 av de mest använda medicinerna vid medfödda hjärtfel. Det framgick då att några av medicinerna kan vara skadliga för tandvävnaden på grund av sin förmåga att lösa ut mineral.

I en delstudie av 41 barn med komplexa hjärtfel visades mer karies i mjölktänderna i jämförelse med en kontrollgrupp av friska ålders- och könsmatchade barn. De hjärtsjuka barn som medicinerades med digoxin hade mer karies än de hjärtbarn som inte åt medicinen.

I en delstudie undersöktes 183 allmäntandläkares attityder till och erfarenheter av tandvård för den här patientgruppen. Ungefär hälften av de tillfrågade hade en eller flera patienter med hjärtfel, och de flesta hade också noterat att dessa barn hade mer karies än andra barn. Bara en minoritet av tandläkarna hade fått någon kompletterande utbildning om dessa barns tandvård. Studien visar att tandvård för denna barngrupp till största del utförs av tandsköterskor, tandhygienister och allmäntandläkare, vilket avvek från tandläkarnas önskemål om hur tandvården bör organiseras för dem.

I en jämförelse framgick att föräldrar till friska barn var mer nöjda med omhändertagandet och bemötandet inom tandvården än föräldrar till barn med hjärtfel. Avhandlingen rekommenderar att barn med komplexa hjärtfel får sin tandvård hos specialistkliniker för barntandvård, särskilt under de första levnadsåren.

Linda Rosén, som kommer från Hudiksvall, är doktorand vid Institutionen för odontologi, och kan nås på
mobil 070-203 66 80
e-post linda.rosen@odont.umu.se

Fredagen den 25 februari försvarar Linda Rosén, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Dental caries and background factors in children with heart disease (Karies och bakgrundsfaktorer hos barn med hjärtfel).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Göran Dahllöf, Karolinska institutet, Huddinge.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39655