Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Hopparknä problematisk åkomma inom volleyboll

Kronisk smärta i knäskålssenan är vanligt förekommande hos volleybollspelare och tyvärr ett mycket svårbehandlat tillstånd, men klinisk undersökning och ultraljudsundersökning är av värde för elitsatsande volleybolljuniorer. Det visar Karl Gisslén i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet fredagen den 8 december. Karl Gissléns avhandling visar att elitsatsande juniorer vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll har liten risk att utveckla besvär från knäskålssenan (hopparknä-patellar tendinopathy) om det föreligger normala kliniska och radiologiska (ultraljud samt Doppler-undersökning) fynd vid start. Om det föreligger sensmärta och radiologiska förändringar i senan redan vid start kvarstår ofta smärtproblematik vid fortsatt träning och matchspel. Ökat blodflöde i knäskålssenan förefaller ha visst samband med smärtutveckling i senan. Karl Gisslén arbetar som sjukgymnast vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll i Falköping, samt i Svenska Tyngdlyftningsförbundet. Han har intresserat sig för den relativt vanligt förekommande åkomman hopparknä, ”patellar tendinopathy”, som tyvärr ofta hindrar och ibland omintetgör volleyboll- och tyngdlyftarkarriären. Hopparknä yttrar sig som belastningsrelaterad smärta i knäskålssenan, och är ett svårbehandlat tillstånd som ofta leder till modifierat idrottande och inte sällan behov av operativ åtgärd. Rehabiliteringstiden efter operation är långvarig (6-12 månader) och resultaten är varierande och osäkra. Tillståndet drabbar främst volleybollspelare, och bland elitspelare har 40-50 % haft hopparknä någon gång under sin karriär. Orsaken är okänd, men hög intensitet och frekvens i träning och matchspel anses kunna vara utlösande faktorer. Regelbundna kliniska undersökningar samt undersökning med ultraljud och Doppler (blodflödesmätning) under de tre skolåren visade att knäskålssenor med normala fynd (kliniska och radiologiska) vid start har låg risk att utvecklas till hopparknä under de tre skolåren. Flera av senorna som diagnostiserats som hopparknä vid start hade kvarstående smärtproblematik efter tre skolår. Hos elever som hade senförändringar vid ultraljudsundersökning men inga smärtor i senan kan tillkomst av kärlflöde (Dopplerfynd) indikera en försämring av tillståndet med utveckling av sensmärta. I en icke regelbundet idrottsaktiv kontrollgrupp (inte mer än 3 tim/v) förekom inte ökat blodflöde i knäsenan eller hopparknä. Ökat blodflöde i knäskålssenan förefaller ha visst samband med smärtutveckling i densamma. I en fallstudie på en elittyngdlyftare (olympiska lyft) med hopparknä studerades effekten av behandlingsmetod med förhårdnande injektioner under ultraljud-/Dopplervägledning mot området med kärl/nervinväxt. Behandlingen medförde smärtfrihet samt medgav snabb (2 veckor) och full återgång i tyngdlyftning utan att medföra senbristning. Fallstudien indikerar att den smärtande knäskålssenan tål tunga belastningar och är stark, i motsats till vad man tidigare trott. Fynden motiverar studier för att utvärdera styrkan i den smärtande knäskålssenan. Vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll (60 platser fördelade i åk 1-3, pojkar/flickor, 15-19 år) grupptränar eleverna lika veckomängd ca 13 tim/v. Majoriteten av eleverna representerar Svenska juniorlandslaget vid internationella turneringar. För mer information, kontakta leg.sjukgymnast Kalle Gisslén på telefon 070-403 03 18, e-post kalle.gisslen@vgregion.se. Fredagen den 8 december försvarar Karl Gisslén, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The patellar tendon in junior elite volleyball players and an Olympic elite weightlifter. Disputationen äger rum kl 09.00 i Frankesalen, Universitetshallen (IKSU), Gösta skoglundsväg Umeå. Fakultetsopponent är Professor Jon Karlsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. Läs hela eller delar av avhandlingen på http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=940〈=sv. Bertil Born, Informatör, medicinsk fakultet E-post: bertil.born@adm.umu.se Tel: 090-786 60 58

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.