Gå direkt till innehåll
Hormoner har betydelse för olika typer av äggstockscancer

Pressmeddelande -

Hormoner har betydelse för olika typer av äggstockscancer

Cancer i äggstockarna är inte en sjukdom utan ska ses som flera olika typer av sjukdomar utgående från äggstockarna. Olika hormoner har varierande betydelse vid olika typer av äggstockscancer. Det konstaterar Helena Schock i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 22 maj.

Cancer i äggstockarna, ovarialcancer, är den sjunde vanligaste cancerformen bland kvinnor, men är även den gynekologiska cancerform som orsakar flest dödsfall, ungefär 150 000 per år, i hela världen.

Den vanligaste formen av ovarialcancer är den som drabbar epitelcellerna i äggstockarnas slemhinna. Kroppsegna hormoner antas vara inblandade i utvecklingen av denna cancerform, samtidigt som faktorer som antal födda barn och användning av p-piller anses minska risken.

Helena Schock har i sitt avhandlingsarbete, ”Hormonnivåer under graviditet och senare risk för epitelial ovarialcancer hos modern”, undersökt kopplingen mellan halter av könshormoner, tillväxtfaktorer, tillväxtfaktorer för moderkakan, Anti-müllerskt hormon, med mera, i blodet under graviditet, med risken för modern att utveckla epitelial ovarialcancer senare i livet. Hon har också undersökt dessa faktorers association med olika typer av epitelial cancer, samt tumörernas förmåga att växa invasivt/sprida sig.

En fallkontrollstudie, som Helena Schock har genomfört med hjälp av registerdata och blodprov tagna under graviditet, omfattar 1 052 kvinnor som har utvecklat ovarialcancer och 2 695 matchande kvinnor i en kontrollgrupp, som inte har drabbats av sjukdomen.

Studien visar att höga koncentrationer av manliga könshormoner kunde kopplas till en generellt ökad risk för epitelial ovarialcancer, medan risken för en undergrupp av tumörer som liknar livmoderkroppens slemhinna, ökade med höga halter av östrogen. Höga halter av tillväxtfaktorn IGF-I kunde kopplas till en icke signifikant minskad risk för invasiva tumörer och livmoderkropps-slemhinne liknande tumörer.

Sambandet mellan låga halter av IGF-I och ökad risk för invasiv epitelial ovarialcancer var starkare bland kvinnor som var yngre än 55 år när de fick sin diagnos.

Helena Schock fann ingen koppling mellan övriga undersökta hormonnivåer när det gäller den aktuella cancerrisken, tumörernas förmåga att infiltrera eller vävnadstyp.

– Eftersom olika riskfaktorer ger olika effekt när det gäller risk för utveckling av olika former av ovarialcancer stödjer resultaten uppfattningen att ovarialcancer inte bör betraktas som en sjukdom utan som en samling av olika avgränsade sjukdomar, som drabbar samma vävnad, säger Helena Schock.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Helena Schock kommer från Tyskland. Hon har en examen i biomedicin och epidemiologi, och är doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Helena Schock
Telefon: +49 176 982 794 10
E-post: helena.schock@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Om disputationen

Fredagen den 22 maj försvarar Helena Schock, Institutionen för medicinsk biovetenskap, sin avhandling med titeln; Hormonnivåer under graviditet och senare risk för epitelial ovarial cancer hos modern. (Engelsk titel: Hormone Concentrations During Pregnancy and Maternal Risk of Epithelial Ovarian Cancer). Opponent: Associate professor Shelley Tworoger, Institutionen för epidemiologi, T.H Chan School of Public Health Harvard Medical School, Harvard, USA. Huvudhandledare: Eva Lundin.

Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal E04, byggnad 6E.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.