Skip to main content

Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige?

Pressmeddelande   •   Nov 07, 2016 10:59 CET

Cecilia Parsberg Foto: Anna Westberg

Cecilia Parsbergs första möte med en tiggande människa blev startskottet för hennes doktorandprojekt i fri konst. Under fem år har hon undersökt den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Undersökningen utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Avhandlingen som är den första från Konsthögskolan vid Umeå universitet ges ut som en digital publikation på svenska och engelska och innehåller nio textkapitel och sex gestaltningar med foton och filmer.

Grunden för Cecilia Parsbergs arbete är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten.

– Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar, säger Cecilia Parsberg och fortsätter:

– Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras?

Hon menar vidare att tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem.

– I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger.

Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen?

Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra.

– Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar.

Avhandlingen How Do You Become a Successful Beggar in Sweden? An inquiry into the images of begging and giving
 2011 to 2016 (Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige?) finns alltså publicerad endast digitalt, detta för att kunna visa hela materialet som består av text, fotoserier och filmer.

Se avhandlingen i publiceringsdatabasen Diva

Se avhandlingen på beggingandgiving.se

Kontakt:

Cecilia Parsberg, c.parsberg@gmail.com, tel. +46 70-328 68 19

Pressbilder

Om disputationen:

Måndag 14 november försvarar Cecilia Parsberg, Konstnärliga fakulteten, Lunds universitet och Konsthögskolan vid Umeå unitversitet, sin avhandling Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige?

Cecilia Parsberg presenterar avhandlingens sex gestaltningar kl. 10.00-11.00. (Presentationen hålls på engelsk).

Disputationen äger rum kl. 12.00 i Flexhallen, Bildmuseet, Ö Strandgatan 30 B i Umeå. Opponent är Stefan Jansson, professor, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings universitet. (Disputationen hålls på svenska)

Läs mer på ceciliaparsberg.se

Läs mer om utställningen ”Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige?” på Skellefteå konsthall som pågår från 30 oktober 2016 till 22 januari 2017

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.