Skip to main content

Hur kan man förstå könsskillnader i depression?

Pressmeddelande   •   Feb 04, 2010 09:10 CET

Varför får dubbelt så många kvinnor som män diagnosen depression medan dubbelt så många män tar sitt liv? Hur påverkar genus depressionens uttryck? Dessa frågor står i fokus för den avhandling som Ulla Danielsson försvarar vid Umeå universitet den 12 februari.

Depression är idag en vanlig orsak till ohälsa. Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar kommer en tredjedel av Sveriges befolkning någon gång under sitt liv att bli deprimerade. Samtidigt har sjukdomen ett könsmönster: den diagnostiseras dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män, medan dubbelt så många män som kvinnor tar sitt liv. Det är könsskillnader som uppstår i tonåren.

Avhandlingen baseras på intervjuer med deprimerade patienter på hälsocentral och ungdomsmottagning, på porträttintervjuer i dagstidningar och på analys av medicinskt vetenskapliga artiklar. De intervjuade berättade om höga krav och förväntningar på sig själva. Att vara ”kravmärkt” var en gemensam och central upplevelse för både kvinnor och män vid depression. Men uttrycken varierade beroende på både genus och på klass. Männen talade mer om fysisk smärta, kvinnorna hade lättare att ge ord åt skam och skuld. Berättelserna om depressionens orsaker var också genuskodade. Många män såg sig plötsligt ”träffade” av yttre omständigheter. Kvinnor beskrev oftare depressionen som kommande inifrån och hade en tendens att anklaga sin egen person. I ungdomarnas berättelser var strävan efter att ”vara normal” mest påfallande. Tjejerna och killarna drömde om en ”vanlig familj” och beskrev normativa förväntningar. Samtidigt överträdde framför allt de unga männen genusnormerna genom att tala öppet om sin känslomässiga smärta.

Mediebilden av depression både upprätthöll och utmanade traditionella könsschabloner. Män framställdes även som sårbara och förvirrade, vilket kan tänkas påverka andra män att ”våga” visa svaghet och kommunicera sjukdomsupplevelser. Det fanns ett glapp mellan lekmannaberättelserna (patientintervjuerna och mediaporträtten) och den medicinskt vetenskapliga synen på depression. I sina förklaringar till könsskillnaderna fokuserade de medicinska artiklarna huvudsakligen på hormoner och andra biologiska orsaker.

Patientperspektivet berikar förståelsen av könsskillnader i depression. Att lägga märke till genuskodade sjukdomsberättelser kan vara viktigt i vården: att lyfta kvinnorna genom att avbörda skuld och skam och framhäva deras styrka liksom att uppmuntra männen att öppna sig och våga tala om det personliga. En övergripande modell för hur biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar i utvecklingen av depression saknas fortfarande. Avhandlingen belyser vikten av att se vår sociala samverkan med biologin, hur vår syn på kvinnligt och manligt påverkar biologiska skeenden genom tolkningar och uppfattningar.

Fredag 12 februari försvarar Ulla Danielsson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, sin avhandling Träffad av blixten eller långsam kvävning – genuskodade uttryck för depression i en primärvårdskontext.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor emeritus Bengt Mattsson, Göteborgs universitet.

Ulla Danielsson är distriktsläkare, psykiater och doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på
tel 090 – 785 35 53
mobil 070 – 369 38 85
e-post ulla.danielsson@fammed.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30910

Porträttbild