Skip to main content

Hur kommunicerar parterna i ett lavaäktenskap med varandra?

Pressmeddelande   •  Okt 09, 2003 12:50 CEST

Lena Dahlman, Umeå universitet, har i sin avhandling studerat hur lavar, som är en symbios mellan en svamp och en alg eller en bakterie, fördelar näring och resurser. Kunskapen är viktig för att rädda lavar som på många håll är utrotningshotade.

Lavar är symbiotiska organismer, vilket kan liknas vid ett äktenskap där de två parterna, en svamp och en alg, eller en svamp och en cyanobakterie, tillsammans bildar en arbetsenhet. Genom att ingå i detta äktenskap kan de enskilda organismerna frodas på platser och under förhållanden där de annars inte skulle överleva. I lavsymbiosien bygger svampen ett hus, den struktur som vi ser när vi tittar på en lav. Svampen bjuder sedan in en alg eller en bakterie i sitt hus. I utbyte betalar algen eller bakterien ”hyra” till svampen i form av energirika sockerföreningar och i bakteriernas fall även kväve. Utan dessa hyresintäkter skulle svampen inte kunna underhålla och bygga vidare på sitt hus och få algen/bakterien att stanna kvar - laven skulle då försvinna.

Lavar finns över hela världen och man kan hitta dem i alla typer av miljöer, djupt inne i tropikerna, i taigans vackra urskogar, på kalfjäll och alptoppar, vid de två arktiska polerna, men också på gravstenar och storstadens nedsmutsade trottoarer. Lavar är speciellt viktiga i näringsfattiga och karga miljöer, som den arktiska och alpina tundran, men även på tallhedar. Lavar saknar rötter och de kan därför inte ta upp vatten ur marken och själva reglera när och hur länge de ska vara aktiva, levande, eftersom livsaktivitet fordrar vatten. Lavar kan alltså bara vara aktiva när det finns tillgång på vatten, när de torkar ut är de inaktiva och i stort sätt ”levande döda”. Tyvärr har människans exploatering av naturen, avverkning av gamla naturskogar, samt ökade miljöföroreningar lett till att många av våra lavar mår dåligt, eller rent av försvunnit. För att rädda lavarna måste vi därför undersöka vad som styr och påverkar deras överlevnad, samt förstå hur parterna i laväktenskapet kommunicerar med varandra. Varför är det till exempel så att vissa laväktenskap är ytterst känsliga för miljöförändringar medan andra kan frodas på tungmetallavfall och i storstadens bilavgaser.

Lena Dahlman har studerat om lavar fördelar näring och resurser på ett optimalt sätt mellan alg/bakterie och svamp genom att undersöka hur lavar reagerar på yttre miljöförändringar såsom förändringar i ljus, vatten och kvävetillgång. Hon har kunnat visa att lavar är bra på att fördela sina resurser mellan alg/bakterie och svamp på ett optimerat sätt, dvs svampen verkar vara bra på att bjuda in nog många alger/bakterier till sitt hus så att kostnaderna för underhåll och nybyggnation kan underhållas av ”hyresgästerna”. När laven får en ökad näringsstatus tillåts alltså fler alger att bo i huset och lavens hela metabolism och tillväxtpotential ökar. Detta tyder på att, trots att lavar inte själva kan reglera när de är aktiva, så kan de ändå reglera sina resurser mellan parterna för att uppnå jämvikt inom symbiosen. Sammanfattningsvis tyder detta alltså på en stark reglering och kommunikation mellan parterna i laväktenskapet. Vilka de faktiska signalerna som styr denna fördelning är, återstår dock att visa i framtida studier.

E-publicering av avhandlingen: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=115
Fredagen den 17 oktober försvarar Lena Dahlman, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Resource acquisition and allocation in lichens. Svensk titel: Näringsupptag och dess fördelning i lavar.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i stora hörsalen i KBC. Fakultetsopponent är Prof. David Richardson, Deaknus för St Mary’s University, Halifax, Kanada

Lena Dahlman är uppväxt i Borlänge och har tillbringat många somrar hos mormor Kajsa Norden i Vänersborg.

Lena nås på:
Institutionen för ekologi och geovetenskap
Tel: 090 – 786 67 12, 070-207 33 36
E-post: Lena.Dahlman@eg.umu.se

Referenslänk:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=115