Skip to main content

Hur kroppen städar undan döda celler

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2009 09:02 CET

Immunförsvarets mekanismer för att avgöra vilka celler som är levande och vilka som kan och måste förstöras beskrivs av Anna Nilsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 17 december.

Att åldrade, skadade och oönskade celler dör är en process som ständigt pågår i kroppen. Denna form av naturlig celldöd kallas apoptos. Normalt kommer döda celler att snabbt ätas upp, fagocyteras, av bl.a. specialiserade celler som makrofager och dendritiska celler. Det här är viktigt eftersom fel i processen kan leda till att de döda cellerna slutligen sprängs och frisätter sitt innehåll, vilket kan reta immunförsvaret och resultera i autoimmuna sjukdomar.

Avhandlingen fokuserar på hur proteiner på apoptotiska cellers yta samspelar med proteiner på fagocyterande celler och hur det styr elimineringen av oönskade celler. Vilka celler som förstörs måste avgöras specifikt och levande celler får naturligtvis inte angripas. Det åstadkoms genom att alla kroppsceller kan signalera om de är levande eller apoptotisk när de kommer i kontakt med en fagocyterande cell. När kontakten uppstår samverkar en mängd proteiner med varandra så att vissa processer stimulerar förtäringen medan andra avstyr den. Den sammantagna effekten av stimulerande och avstyrande signaler avgör om cellen förstörs eller inte.

För att underlätta upptaget av döda celler sker en mängd förändringar av proteinerna på cellytan vid apoptos. Avhandlingen visar bl.a. att proteinet calreticulin ökar i mängd på den apoptotiska cellens yta och stimulerar fagocytosen genom att interagera med LRP1-receptorn på den fagocyterande cellen. Normala levande celler har på sin yta proteinet CD47 som kan binda till den avstyrande SIRPα-receptorn på fagocyterande cellers yta. Ett första antagande var därför att mängden av CD47 skulle minska på den apoptotiska cellen för att stimulera fagocytos, men avhandlingen har snarare visat att CD47:s funktion i det fallet förändras från att avstyra fagocytos till att inte påverka, eller ibland till och med stimulera, förstöringen.

Mer kunskap om de exakta mekanismerna bakom kroppens förstörande av apoptotiska celler kan på sikt leda till förbättrade behandlingsmöjligheter vid exempelvis cancer och autoimmuna sjukdomar.

Anna Nilsson är doktorand vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, histologi med cellbiologi, Umeå universitet, och kan där nås på
tel. 090-786 63 15
mobil 070-206 09 44
e-post anna.nilsson@histocel.umu.se

Torsdag 17 december försvarar Anna Nilsson, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Mechanisms involved in macrophage phagoticytosis of apoptotic cells (Mekanismer involverade i makrofagers fagocytos av apoptotiska celler).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal BiA201, Biologihuset.
Fakultetsopponent är prof. Karl-Eric Magnusson, Linköpings universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29869

Länk till
porträttbild