Skip to main content

Hushållen har lite att vinna på aktiv elkonsumtion

Pressmeddelande   •   Feb 22, 2017 09:20 CET

Mattias Vesterberg, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Foto: Rickard Lindberg. Högupplöst pressbild finns att ladda ned på www.umu.se.

I takt med att andelen förnyelsebar el ökar finns också en förhoppning om allt fler ska välja att vara aktiva konsumenter och anpassa sin förbrukning efter tillgängligheten på el. Men trots att ny teknologi och marknadsstrukturer delvis möjliggör ett sådant agerande är det få hushåll som är flexibla i sin elkonsumtion. Det visar Mattias Vesterberg i en ny avhandling vid Umeå Universitet.

Som ett led i att effektivisera elmarknader och möjliggöra en större andel förnyelsebar elproduktion diskuteras idag ofta efterfrågeflexibilitet som en effektiv lösning. Beslutsfattare sätter stor tilltro till att hushållen ska vara aktiva och flexibla i sin elkonsumtion och sänka sin elförbrukning under perioder med lägre tillgång. Idag finns teknik som smarta nät och ökad digitalisering som möjliggör en sådan aktiv elkonsumtion, och man hoppas att möjligheten att hålla nere sina elkostnader ska ge konsumenterna incitament att anpassa sin förbrukning efter den rådande tillgången på el.

Hittills har det dock inte funnits mycket forskning som visar om hushållen faktiskt kan styra sin förbrukning på det sättet man hoppas. Med hjälp av unika data på svenska hushålls elförbrukning har Mattias Vesterberg kunnat studera hushållens beteende på en detaljnivå som aldrig tidigare har varit möjlig.

– I våra data kan vi exempelvis se hur konsumtionsmönster för elanvändning påverkas av ökade inkomster; när ett hushåll får högre inkomster förbrukar de också mer el. Detta leder till större efterfrågetoppar som våra elsystem ständigt måste ha beredskap för, och det riskerar att bli kostsamt för samhället.

Men för hushållen är det inte så enkelt att ändra sina konsumtionsmönster, och vinsterna man kan göra är inte speciellt stora. När Mattias har analyserat hushållens elförbrukning framkommer tydliga och inte speciellt förvånande mönster: man använder mer el för värme när det är kallt, mer el för belysning när det är mörkt, och runt sextiden på kvällen använder många el till hushållsapparater. Eftersom de flesta hushåll har elavtal där priser är konstanta över tid finns lite pengar att tjäna för de som försöker ändra sin elförbrukning.

– Även om hushållen valde att anpassa sin förbrukning så skulle elkostnaden för genomsnittshushållen bara minska med ett par procent. Detta skapar svaga incitament för hushållen att ändra sitt beteende, säger Mattias Vesterberg.

Större kunskap om hur hushållen faktiskt agerar ger beslutsfattare möjlighet att skapa en ännu mer effektiv elmarknad i framtiden. Att skapa en långsiktigt hållbar elmarknad är viktigt, både för miljön och för samhällsekonomin. Beslutsfattare måste då skapa regler för marknaden som är realistiska, och som kräver en insats som medborgarna anser är rimlig.

– Man kan inte bygga upp en elmarknad baserad på en önskan om elkonsumenter som är mycket mer aktiva än vad de i själva verket är, säger Mattias Vesterberg.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Mattias Vesterberg
Telefon: 090-786 80 17
Mobil:073-990 65 15
E-post: mattias.vesterberg@umu.se

Om disputationen
Mattias Vesterberg, Handelshögskolan vid Umeå universitet, nationalekonomi, försvarar fredag 24 februari sin avhandling med den svenska titeln: Efterfrågan på el och hushållens beteende (Engelsk titel: Power to the people: Electricity demand and household behavior). Handledare: Fakultetsopponent: Professor Maximilian Auffhammer, University of California, Berkeley, USA. Disputationen hålls på engelska. Samhällsvetarhuset, hörsal D, kl. 13.00-15.00

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.