Intellektet viktigt för överlevnad vid Parkinson

Den kognitiva förmågan, det vill säga tänkandet, har större betydelse för överlevnaden vid Parkinsons sjukdom än vad som tidigare har antagits. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Resultaten överraskar. Det är en tydlig skillnad i dödlighet för patienter med olika grad av kognitiv nedsättning. Det krävs mer forskning för att se vad som orsakar skillnaden och om den kan ge en nyckel till nya behandlingar, säger David Bäckström, doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet.

I sin avhandling har David Bäckström studerat 182 personer som nyligen utvecklat symtom av Parkinson och närbesläktade sjukdomar. I Parkinsons sjukdom hade överlevnaden att göra med om patienten hade en mild kognitiv störning eller inte vid tiden för diagnos. Personer med normal kognitiv funktion hade en i stort sett normal överlevnad, medan de som hade en kognitiv störning hade en dödlighet som var mer än dubbelt så hög som normalbefolkningen.

Även Parkinson-patienter med en mycket lätt ökning av mononukleära vita blodkroppar i ryggmärgsvätskan, något som kan tyda på en inflammation i nervsystemet, hade en markant ökad dödlighet.

– Fortsatt forskning kan förhoppningsvis ge svar på om inflammation är orsak till överdödligheten. I så fall finns hopp om att man ska kunna öka överlevnaden genom att behandla inflammationen, säger David Bäckström.

En stor del av Parkinson-patienterna utvecklade demens. Man kunde i studien se en koppling till tre särskilda proteiner i ryggmärgsvätskan i den tidiga sjukdomsfasen. Proteinmönstret gjorde det möjligt att förutsäga demensen. Patienter som tidigt utvecklade demens hade också en ökad dödlighet. Det räcker med några relativt enkla test, som test av luktsinne, kognitiva funktioner, neurologisk undersökning och ryggmärgsvätskeprov för att få mycket information om vilken typ av Parkinsons sjukdom en patient har.

– Parkinson orsakas av en sjuklig proteinackumulation i nervceller och det är osannolikt att man kan påverka den sjukdomsprocessen genom att träna hjärnan. Däremot fortsätter vi att forska på om det går påverka risken för kognitiv svikt och därmed prognosen, genom kognitiv träning. Det är inte omöjligt att det fungerar, säger David Bäckström.

För de närbesläktade sjukdomarna multipel systematrofi och progressiv supranukleär paralys var dödligheten mer än tre gånger dödligheten hos normalbefolkningen. För Parkinson-patienter med den milda kognitiva störningen låg dödligheten på 2,17 gånger normalbefolkningen, med 95 procent inom spannet 1,56 – 2,93.

Studien baseras på en screening av Umeå sjukvårdsdistrikt 2004 – 2009 för att hitta alla som insjuknat i Parkinson och liknande sjukdomar, vilket var 182 personer. Dessa undersöktes noggrant och följdes upp under en period om 8 – 14 år. Många patienter i studien har sedermera donerat sina hjärnor till framtida forskning.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
David Bäckström
Telefon: 090 - 785 17 13
E-post: david.backstrom@umu.se

Om disputationen
David Bäckström, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, försvarar fredag 15 februari sin avhandling Neurobiologiska riskfaktorer för kognitiv nedsättning och förkortad överlevnad i Parkinsons sjukdom. Fakultetsopponent: Professor Jan Aasly, Nevrosentret, Trondheim, Norge. Huvudhandledare: Lars Forsgren. Tid: Kl. 13. Plats: Sal D, byggnad 1D, 9 tr, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.