Kärltillväxt en angreppsväg mot njurcancer

Att analysera och styra tillväxten av blodkärl i tumörområdet kan vara en väg till effektivare behandling av njurcancer, visar Jan Jacobsen i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 24 mars. Njurcancer är en tumörform med stor variation och ett oförutsägbart förlopp i det enskilda fallet. Om tumören är lokaliserad till njuren är kirurgi den enda botande behandlingen, men vid spridd cancer är dödligheten fortsatt hög jämfört med andra urologiska cancersjukdomar. Njurtumörernas egenskaper har kartlagts med genetisk och molekylärbiologisk forskning. Deras tillväxt beror på en serie genmutationer med bl.a. ändrad reglering av celldelningen. Dessutom är utveckling av nya blodkärl nödvändig för att tumörerna ska få tillräckligt med syre och näringsämnen för att kunna växa. Njurcancer karakteriseras därför av en rikedom på blodkärl och insprängda avdödade områden i tumören är tecken på sviktande cirkulation. Nybildade tumörkärl har inte normala kärlegenskaper utan exempelvis mer genomsläppliga kärlväggar, vilket underlättar för tumörceller att tränga igenom och sprida sig via blodbanan. Vascular epithelial growth factor (VEGF) är ett protein som stimulerar nybildningen av blodkärl. VEGF tillverkas av tumörceller eller tillförs genom att cirkulerande blodplättar fångas upp i tumörens nybildade kärlnätverk och därmed frigör VEGF. I avhandlingen visas att VEGF-nivåer i blodet liksom antalet blodplättar har samband med utvecklingen av njurcancer. Som markör har antalet blodplättar dock begränsad betydelse eftersom de minskar i antal med ökande ålder hos kvinnor och under medicinering hos män. Mängden VEGF i cellerna hade endast samband med tumörens aggressivitet vid mindre tumörer, vilket kan tyda på att VEGF har en viktig roll tidigt i tumärutvecklingen. Genom analys av de olika proteinvarianterna av VEGF påvisades också olika mönster hos skilda former av njurcancer. Vid den vanligaste typen, s.k. klarcellig njurcancer, var proteinnivåerna av VEGF låga jämfört med normal njurvävnad men också lägre än i övriga njurcancertyper. VEGF-uttrycket av en lång proteinvariant visade sig ha samband med tumörens aggressivitet i vissa andra former, s.k. papillär och chromofob njurcancer. Slutsatsen av dessa fynd kan vara att det inte räcker att bara bromsa kärltillväxten vid njurcancer. Ytterligare forskning om kärltillväxten och dess reglering kan ge kunskaper som bidrar effektivare läkemedel mot njurcancer. Jan Jacobsen är doktorand vid enheten för urologi och andrologi samt bitr. överläkare vid urologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus. Han nås på tel. 090-785 13 34, e-post jan.jacobsen@urologi.umu.se Avhandlingen läggs fram fredagen den 24 mars vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap och har titeln Vascular endothelial growth factor in renal cell carcinoma. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 1, by 10:4, NUS. Fakultetsopponent är prof. Peter Ekman, Karolinska institutet. Läs hela eller delar av avhandlingen på http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=713&lang=sv. Hans Fällman, informatör, Medicinska fakulteten E-post: hans.fallman@adm.umu.se Tel: 090-786 64 65