Skip to main content

Karteller och försäkring mellan världskrig och depressioner

Pressmeddelande   •   Nov 23, 2011 08:37 CET

Under de svåra mellankrigsåren 1918–1939 förekom ofta kartellbildning i olika verksamheter, och studier av den tiden kan ge svar på under vilka förhållanden karteller uppstår. Enligt Gustav Jakob Petersson vid Umeå universitet deltog svenska försäkringsbolag som försäkrade sjöfart och handel både i nationell och internationell kartellisering.

Under ekonomiska kriser tvingas företag att hitta nya vägar för att överleva, och dessa vägval kan få stor betydelse för lång tid framåt. Tidsperioden 1918–1939 kännetecknas av två ekonomiska depressioner; en efterkrigsdepression i början av 1920-talet och den så kallade stora depressionen ett årtionde senare. I många verksamheter svarade företag på dessa kriser med att bilda karteller, men det finns endast lite historisk forskning om kartellisering i försäkring. I Sverige finns dessutom endast lite historisk forskning om försäkring av sjöfart och handel – marinförsäkring – trots att Sverige som exportland är beroende av sjöburen handel.

Gustav Jakob Petersson visar i sin avhandling att nya utmaningar uppträdde i marinförsäkring under efterkrigsdepressionen. Förutom att riskerna med sjöburen handel ökade, delvis på grund av kvarlämnade minor från första världskriget, föll också priser och affärsvolymer snabbt. Dessutom gjorde stora växelkursfluktuationer internationell försäkring riskabel. Svenska försäkringsbolag hade emellertid förväntat sig svåra förhållanden efter första världskriget och hade därför redan 1918 bildat en kartell som skulle minska konkurrensen och därigenom upprätthålla försäkringspriserna.

Kartelliseringen handlade främst om försäkring av transporterade varor, eftersom fartygsförsäkring även bedrevs av så kallade ömsesidiga bolag, dvs. kooperativ av rederier, med relativt litet intresse av att hålla försäkringspriserna uppe. Men även i varuförsäkring drabbades kartellen av konkurrens, nämligen från utländska bolag. De svenska kartellbolagen tvingades därför ansluta sig till en internationell kartell för marinförsäkringsbolag, men även denna kartell hade svårt att hantera konkurrens från bolag som inte var medlemmar.

Trots kartellerna gjorde de svenska marinförsäkringsbolagen stora förluster under det tidiga 1920-talet, och ett antal bolag gick i konkurs. För att sprida riskerna använde sig bolagen av två typer av försäkringsstrategier, menar Gustav Jakob Petersson. Många bolag kompenserades för förlustresultaten genom så kallad återförsäkring, som innebär att ett bolag försäkrar sin ansvarighet hos ett annat bolag. Den andra strategin var att gå in i försäkringsgrenar som var mindre kriskänsliga, såsom brandförsäkring. Avkastningen förbättrades sedan kontinuerligt och de flesta svenska marinförsäkringsbolagen gick faktiskt med vinst under 1930-talets stora depression.

Gustav Jakob Petersson kommer från Linköping, har varit student i Uppsala och har tidigare jobbat vid Mälardalens Högskola i Eskilstuna och Västerås.

Fakta om disputationen
Fredagen den 25 november försvarar Gustav Jakob Petersson, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Insurance and Cartels through Wars and Depressions - Swedish Marine Insurance and Reinsurance between the World Wars (svensk titel: Försäkring och karteller genom krig och depressioner - Svensk marinförsäkring och återförsäkring mellan världskrigen). Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Robin Pearson, Department of History, University of Hull.

Kontaktuppgifter:
Gustav Jakob Petersson,
institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet
E-post: Gustav.Petersson@ekhist.umu.se
Telefon: 090-786 9660


Läs hela eller delar av avhandlingen

Pressbild