Skip to main content

Klimatförändringarna kan utradera hälsovinster – eller bli en möjlighet för den globala hälsan

Pressmeddelande   •   Jun 23, 2015 15:38 CEST

Det hot klimatförändringarna utgör mot människors hälsa är så stort att de skulle kunna utradera de hälsorelaterade framsteg som har gjorts de senaste 50 åren. Men att ge sig i kast med klimatförändringarna kan utgöra stora möjligheter för den globala hälsan. Det konstateras i en stor internationell forskningsrapport som publiceras i tidskriften The Lancet.

– Klimatförändringarnas påverkan på den globala hälsan kan att bli enorma, inte enbart genom direkt hälsopåverkan utan också på grund av minskad social stabilitet när människor tvingas flytta och fly, säger Peter Byass, professor vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som har varit senior rådgivare i arbetet med forskningsrapporten från Lancet Commission on Health and Climate Change.

– Samtidigt kan omställningen och anpassningen till klimatförändringarna medföra positiva hälsoeffekter, till exempel genom minskade utsläpp och delvis förändrade kostvanor. Effektivt klimatarbete kan faktiskt visa sig vara en av de största möjligheterna att också förbättra den globala hälsan som vi någonsin haft, säger Peter Byass.

I arbetet med rapporten, som publiceras i veckan av tidskriften The Lancet, medverkar företrädare för europeiska och kinesiska klimatforskare, miljöforskare, naturvetare, samhällsvetare, forskare från medicinområdet, ingenjörer, energipolitiska experter, med flera.

Rapporten visar att de direkta hälsoeffekterna när det gäller klimatförändringarna kopplas till ökad förekomst och intensitet av extremt väder, framför allt värmeböljor, översvämningar, torka och stormar. Indirekt påverkan kommer från förändrade infektionsmönster, effekter av utsläpp, osäkerhet när det gäller tillgång på mat och därmed undernäring. Hälsoeffekter kan även kopplas till att människor ofrivilligt tvingas lämna drabbade områden eller planerade förflyttningar av människor på grund av hotande förändringar i levnadsförhållandena. Ökad förekomst av konflikter är också en faktor som rapporten lyfter fram som ett hot mot den globala hälsan.

Men genom globala ansträngningar för att minska utsläppen kan man uppnå positiva sidoeffekter på hälsan. Rapporten lyfter fram ett antal sådana punkter. Det handlar bland annat om att minskad förbränning av fossila bränslen minskar förekomsten av sjukdomar i luftvägarna, men också att människor kommer att gå och cykla mer, vilket både minskar utsläppen och förekomsten av övervikt, diabetes, kranskärlssjukdom, och stroke. Även konsumtionen av rött kött förväntas minska som en följd av arbetet med att tackla klimatförändringarna, vilket har hälsofördelar.

Rapporten föreslår en ny oberoende global handlingsplan ”Countdown to 2030: Climate Change and Health Action”, med bildandet av en organisation som ska övervaka och rapportera vartannat år till FN om hur hälsoläget kopplat till klimatförändringarna påverkas. Organisationen ska även rapportera om hur arbetet fortskrider när det gäller policys för minskade utsläpp, åtgärder för att befrämja hälsa och framsteg för att minska befolkningars sårbarhet, samt att skapa hållbara hälso- och sjukvårdssystem med låga koldioxidutsläpp.

– Sammantaget behövs en stark internationell samsyn för att skapa en global ekonomi där vi minimerar koldioxidutsläppen. Det ger i sig möjlighet att förbättra människors hälsa. De insatser som rapporten föreslår är särskilt betydelsefulla för befolkningar i världens fattigaste och mest utsatta områden, som också i nuläget är hårdast drabbade av klimatförändringen, säger Maria Nilsson, forskare vid enheten för epidemiologi och global hälsa, som är en av rapportens huvudredaktörer.

– Hälsosamfundet har svarat på en lång rad allvarliga hälsohot om vi tittar bakåt i tiden; arbetet för att minska rökningen och kampen mot HIV/AIDS är ett par exempel. Nu behövs krafttag för att svara på ett annat betydande hot mot människors hälsa och miljö; klimatförändringen. Att ställa om till ett hållbart samhälle är ekonomiskt möjligt och det ger dessutom hälsovinster, säger Maria Nilsson.

Rapporten kommer att ligga till grund för samtal om klimatförändringarnas inverkan på den globala hälsan under flera möten fram till FN:s internationella klimatkonferens, som hålls i Paris från den 30 november till den 11 december 2015.

Läs rapporten i tidskriften The Lancet
http://www.thelancet.com/commissions/climate-change

Ytterligare pressmaterial hos tidskriften
https://www.dropbox.com/sh/f8sa29hs65cwdjq/AACQCq161bLaHjc4hvI_8uB-a?dl=0

För mer information, kontakta gärna:

Peter Byass
Telefon: +44 771 1077808, 076-787 30 07
E-post: peter.byass@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Maria Nilsson
Telefon: 070-349 71 74
E-post: maria.nilsson@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.