Kommunicerande bubblor skyddar fostret under graviditeten

Små bubblor i form av så kallade exosomer skyddar fostret från att attackeras av mammans immunförsvar vid en graviditet. Det visar Ann-Christin Stenqvist i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, den 25 april.

En graviditet innebär en stor immunologisk utmaning för kvinnans kropp. Eftersom fostret uttrycker gener från både mamman och pappan kan det riskera att uppfattas som ”främmande” och bli attackerat av mammans immunförsvar. Att fostret inte attackeras förklaras av ett komplicerat samarbete mellan flera olika mekanismer och graviditeten utgör därmed den enda naturligt förekommande transplantationen hos människan.

Exosomer är små membranomgivna bubblor som bildas och skickas ut av de flesta olika celltyper i kroppen. De förmedlar kommunikation mellan olika celler utan att cellerna behöver komma i närkontakt med varandra.

I sin avhandling visar Ann-Christin Stenqvist att exosomerna har en särskilt viktig roll i beskyddandet av fostret. Moderkakan frisätter exosomer med flera olika signalmolekyler på sin yta som förhindrar angrepp av mammans immunceller. Exosomer med så kallade NKG2D-ligander på sin yta skyddar exempelvis fostret genom att avväpna mammans ”mördarceller” av NK- och T-cells typ så att de blir oförmögna att reagera.

Samtidigt tvingar dödsmolekylerna FasL och TRAIL, som finns på bubblorna, igång ett inbyggt automatiskt självdödsprogram hos aktiverade immunceller. Man kan se det som att det bildas en skyddande gradient av immundämpande bubblor i mammans blod med högst koncentration just kring moderkakan och fostret där behovet av immundämpning är som starkast. Koncentrationen av bubblor avtar sedan ju längre ut i kroppen man kommer där immunförsvaret måste fungera normalt för att kunna ta hand om infektioner.

Vidare visar avhandlingen att det under graviditet pågår en lokal utmognad i livmodern av T-regulatoriska celler, en typ av immunreglerande celler som har förmåga att dämpa immunsvaret. Även i denna process kan exosomer vara inblandade eftersom de även funnit att dessa bubblor är bärare av signalmolekyler som påverkar utmognaden av T-regulatoriska celler.

– Att förstå hur immuntoleransen av fostret fungerar vid normal graviditet är en förutsättning för att förstå orsakerna till tillstånd som infertilitet, upprepade missfall och havandeskapsförgiftning, men också för att kunna utveckla nya behandlingsmetoder. Kroppens immunologiska tolerans mot fostret och kunskaper om hur man reglerar moderns immunsystem under graviditet är också värdefulla och tillämpbara inom exempelvis organtransplantation, cancerdiagnostik och behandling, säger Ann-Christin Stenqvist.

Ann-Christin Stenqvist kommer från Sveg. Hon är biomedicinare, samt doktorand vid institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet. Hon kan nås på:

Telefon: 090-785 22 36, 070-213 03 31
E-post: ann-christin.stenqvist@climi.umu.se

Porträttfoto för nedladdning.
Foto: Ann-Christin Stenqvist

Den 25 april försvarar Ann-Christin Stenqvist, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Placenta exosomer och deras immunosuppressiva roll vid immunreglering under normal graviditet. (Engelsk titel: Immunomodulation during human pregnancy: Placental exoxomes as vehicles of immune suppression).
Opponent: Maria Jenmalm, professor, institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet.
Huvudhandledare: Lucia Mincheva-Nilsson.

Disputationen äger rum kl. 13.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Astrid Fagraeus hörsal A103, Unod R1.

Avhandlingen är publicerad digitalt