Pressmeddelande -
Komplicerad kostforskning får nya riktlinjer
För att göra det lättare att jämföra och tolka resultaten från koststudier har en europeisk grupp forskare vidareutvecklat de så kallade STROBE-riktlinjerna – ett värdefullt stöd för forskare inom nutritionsepidemiologi. Den svenska delen av arbetet har koordinerats vid Umeå universitet och de nya riktlinjerna är nu publicerade i PLOS Medicine.
Kost är ett ämne som intresserar och engagerar oss alla. Nya vetenskapliga rön om vilken diet vi ska äta och vilka livsmedel som är nyttiga rapporteras flitigt. Men det är inte bara journalister och allmänhet som har svårt att bedöma tillförlitligheten i den uppsjö av resultat som produceras varje år. Även forskarna själva har svårt att jämföra och upprepa studier eftersom metoder och tillvägagångssätt ofta inte specificeras i detalj.
– Det är komplicerat att studera kost eftersom den innehåller så många näringsämnen. Alla äter, det är inte som rökning att man antingen röker eller inte, säger Emily Sonestedt vid Lunds universitet, en av intitiativtagarna till arbetet med de nya riktlinjerna.
– När det gäller observationsstudier där deltagare själva rapporterar in vad de ätit är det särskilt viktigt att beskriva hur studien är gjord för att andra forskare ska veta hur de ska tolka resultaten.
Emily Sonestedt var en av forskarna som gick igenom den vetenskapliga litteraturen inför uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna 2012. Hon såg ett behov av en mer strukturerad redovisning av hur forskarna ska rapportera i de vetenskapliga tidskrifterna för att andra forskare ska veta vilken metod man använt och förstå vad som gjorts i varje steg.
Det finns redan andra tillägg för studier inom exempel molekylär epidemiologi och genetiska associationsstudier. Sju svenska kostforskare har tillsammans med europeiska och andra internationella experter därför nu tagit fram ett tillägg till STROBE-riktlinjerna, STrengthening the Reporting of OBservational studies in Epidemiology från 2007, som särskilt riktar sig till forskare inom nutritionsepidemiologi. Tillägget innehåller 24 olika punkter som ska göra publikationerna tydligare.
– Riktlinjerna är inte obligatoriska, men vi hoppas att andra forskare ska ta del av dem så att det ska bli lättare att tolka resultaten, säger Agneta Hörnell vid Umeå universitet, som har koordinerat arbetet från de svenska kostforskarna.
De nya riktlinjerna är publicerade i PLOS Medicine, juni 2016:
Strengthening the Reporting of Observational Studies in Epidemiology—Nutritional Epidemiology (STROBE-nut): An Extension of the STROBE Statement
För mer information kontakta:
Agneta Hörnell,
professor i kostvetenskap, Umeå universitet
Mobil: 070 2973358,
E-post: agneta.hornell@umu.se
Emily Sonestedt,
forskare och nutritionist, Lunds universitet,
Mobil: 073-7007145
E-post: emily.sonestedt@med.lu
Utöver Agneta Hörnell och Emily Sonestedt deltog följande svenska forskare i studien Christina Berg (Göteborgs universitet), Elisabet Forsum (Linköpings universitet), Christel Larsson (Göteborgs universitet),Agneta Åkesson (Karolinska institutet), och Elisabet Wirfält (Lunds universitet), samtliga medlemmar i det nutritionsepidemiologiska nätverket NEON.
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
