Miljöskatt på el och bensin minskar konsumtionen

Miljöskatter på el och bensin är det mest effektiva sättet för politiker att få konsumenter att förstå problemen med förorening. Utgifter på mediala kampanjer från staten och industrin, samt lobbyverksamhet från industrin, påverkar konsumenternas konsumtion av tobak och bensin i USA.

I Sverige, Danmark, Storbritannien och USA är miljöskatt på el en viktig komponent när man vill förklara problem med konsumtionen. En skattehöjning som leder till att vi både minskar förbrukningen och blir mer medvetna om att vi gör det för miljöns eller vår egen hälsas skull, kallas för signaleffekt av beskattning.

– Det är intressant att miljöbeskattningen är ett mer effektivt verktyg än lagar när det kommer till att visa de negativa effekterna av el- och bensinkonsumtion, säger Erik Brockwell som forskat på frågan de senaste fyra åren. Eftersom skatter är lättare att införa än lagar så blir miljöskatter ett verktyg som är både snabbare att införa och ger snabbare resultat.

Beskattning på tobak och alkohol verkar däremot inte ha någon större påverkan på vår konsumtion av dessa varor i Europa. Vi fortsätter röka och dricka i samma utsträckning trots att problemen med dessa är kända.
– Beskattningen fungerar fortfarande eftersom ökat pris gör att vi handlar mindre, det tar bara längre tid innan vi får samma effekt som på miljöbeskattningen (därmed ingen signaleffekt). Däremot kan det vara av intresse för politikerna att fokusera på och utöka lagar kring alkohol och tobak eller driva fler informationskampanjer för att få folk att handla mindre av dessa varor.

Erik Brockwell konstaterar vidare, baserat på analyser av amerikanska data, att det finns en stor signaleffekt för tobak, el och bensin vilket innebär att konsumenterna handlar mindre av dessa varor.
– Det är ett oväntat resultat vad gäller bensin, de verkar vara mer villiga att ändra sitt konsumtionsmönster till följd av en skattehöjning än vad man tidigare trott. Amerikanska politiker undviker idag att öka priset på bensin eftersom det upplevs som en het potatis och man vill inte riskera folkets missnöje.

Tobaksreklamen hamnar i ”blinda fläcken”, menar Erik Brockwell, som undersökt effekten av statens försök att minska konsumtion och industriernas försök att öka konsumtion av cigaretter och bensin i USA och tittat på effekten av statens försök att minska konsumtion och industriernas försök att öka konsumtion av cigaretter och bensin i USA.
– Fascinerande nog verkar konsumenter vara resistenta mot marknadsföring från tobaksindustrin i USA och konsumerar mindre. Medan lobbyverksamhet, där industrin informerar politiker om varför man t ex inte ska lagföra eller beskatta tobaksindustrin för hårt, gör att man konsumerar mer.

Vad gäller bensin, visar resultaten att priserna och de statliga informationskampanjerna på tv, radio, tidningar och dagstidningar, hjälper till att dra ner konsumtionen av bensin. Men bensinindustrins lobbyverksamhet är effektiv på samma sätt som tobaksindustrin.

– Det här pekar i grova drag på att man i Europa ska fokusera på skatter och i USA ska man fokusera på statliga informationskampanjer, konstaterar Erik Brockwell.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad

För mer information, kontakta gärna:

Erik Brockwell, Handelshögskolan, Umeå Universitet
Telefon: 072-2001051
E-post: erik.brockwell@econ.umu.se

Om Disputation:

Fredagen den 10 oktober försvarar Erik Brockwell, Handelshögskolan vid Umeå Universitet, sin avhandling: State and Industrial Actions to Influence Consumer Behavior. Svensk titel: Åtgärder från staten och industrin för att påverka konsumenters beteende. Disputationen äger rum kl. 13.00 i S213h, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är professor Robert Lundmark, Luleå University of Technology, Sweden.

Erik Brockwell har bott i USA och Storbritannien innan han kom till Sverige och Umeå. Tidigare studerade Erik vid Swansea University, Storbritannien där han tog sin magisterexamen i företagsekonomi. Miljö, hälsa och politisk ekonomi är de områden som Erik fortsättningsvis kommer att forska inom och arbeta med i framtiden.

Fotograf: Erik Brockwell