Skip to main content

Kulturella skillnader påverkar ungdomars beskrivningar av sig själva

Pressmeddelande   •   Jan 07, 2010 12:45 CET

Vid internationella jämförelser av ungdomars mentala hälsoproblem och självbilder måste kulturella skillnader i sätt att svara tas med i beräkningen, skriver Saori Nishikawa i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 15 januari.

I en snabbt föränderlig och allt mer sammankoppad värld är mental hälsa och välbefinnande bland ungdomar i puberteten en av de viktiga forskningsfrågorna. Det har hittills gjorts få studier bland japanska ungdomar som publicerats i internationella tidskrifter. Målen med Saori Nishikawas avhandlingsarbete har varit:

• att göra en jämförelse av självuppfattningen mellan japanska och svenska ungdomar

• att studera föräldrarnas uppfostrans påverkan på ungdomarnas självuppfattning och mentala hälsoproblem bland japanska ungdomar

• att undersöka hur anknytning (till vänner) och självuppfattning bidrar till de mentala hälsoproblem som beskrivs av japanska ungdomar

• att göra en jämförelse av mentala hälsoproblem och självrapporterad duglighet och förmåga bland ungdomar i Grekland, Japan, Ryssland och Sverige. Ett instrument som ofta används internationellt för självrapportering och självskattning, syndromskalor, användes för att göra detta.

Delstudie 1 visar att japanska studenter rapporterar en mindre positiv självuppfattning än sina svenska motsvarigheter. Resultatet diskuteras utifrån annorlunda svarssätt och större anspråkslöshet i den japanska kulturen. Delstudie 2 visar att dåligt fungerande uppfostran och osäker anknytning till vänner är kopplat till negativ självbild och fler mentala hälsoproblem. Skillnader i inverkan på mentala hälsoproblem från förhållanden förälder – ungdom beroende på förälderns och ungdomens kön kunde också påvisas.

Delstudie 3 visar att självuppfattningen har en medierande roll i att påverka förhållandena mellan hur ungdomarna knyter an till andra och hur de internaliserar problem. Delstudie 4 tyder på relativt små skillnader länderna emellan vad gäller syndromskalorna. Japanska och svenska ungdomar tenderar att få lägre poäng på syndromskalorna jämfört med sina ryska och grekiska motsvarigheter. Några kulturspecifika syndrom kunde identifieras.

Saori Nishikawa är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheterna för psykiatri, medicinsk psykologi och barn- och ungdomspsykiatri. Hon nås på telefon 090-785 64 93, mobiltelefon 076-104 50 59 eller e-post saori.nishikawa@psychiat.umu.se.

Fredag 15 januari försvarar Saori Nishikawa, Inst. för klinisk vetenskap, enheterna för psykiatri, medicinsk psykologi och barn- och ungdomspsykiatri, Umeå universitet sin avhandling med titeln Japanese adolescents' self-concept and well-being in comparison with other countries.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i psykiatriska klinikens föreläsningssal A, by. 23, NUS. Fakultetsopponent är professor Martin Eisemann, Universitetet i Tromsö, Norge.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30324