Gå direkt till innehåll
Kyrkosyn före och efter relationsförändringen mellan kyrka och stat

Pressmeddelande -

Kyrkosyn före och efter relationsförändringen mellan kyrka och stat

Vid millennieskiftet upphörde Svenska kyrkan formellt att vara statskyrka. I en ny avhandling vid Umeå universitet problematiserar Marie Rosenius synsättet att Svenska kyrkan är samma kyrka nu som före millennieskiftet.

Vid millennieskiftet inträffade en av de största förändringarna i Svenska kyrkan sedan reformationstiden. Svenska kyrkan upphörde då formellt att vara statskyrka. I processen som föregick förändringen framkom samtidigt en tydlig vilja från såväl statens som Svenska kyrkans sida att bevara kyrkans identitet efter relationsförändringen.

– Statskyrkans formella avskaffande sammanföll dock med några viktiga organisationsförändringar. En sådan förändring var att det lokala självstyret förstärktes. En annan förändring var en tydligare betoning på alla kyrkotillhörigasgemensamma ansvar för kyrkans grundläggande uppgift, säger Marie Rosenius.

Avhandlingen problematiserar synsättet att Svenska kyrkan är samma kyrka före och efter millennieskiftet med utgångspunkt i det som i kyrkoordningen för Svenska kyrkan anges som kyrkolivets centrum, nämligen gudstjänsten. 

Genom analys av ett omfattande empiriskt material relaterat till lokal gudstjänstpraxis i Luleå stift under perioden 1990–2009 behandlas möjliga ecklesiologiska följdverkningar av organisationsförändringen. Med hjälp av teorier från liturgisk teologi förs även en diskussion om Svenska kyrkans ecklesialitet, det vill säga hur kyrkan manifesteras i praxis.

Avhandlingen påvisar en vertikal och horisontell autonomisering. Det handlar i horisontellt hänseende om en utveckling där församlingar och olika kyrkor inom dessa församlingar blir alltmer autonoma i relation till varandra och i vertikalt hänseende om en utveckling där församlingar blir alltmer autonoma i relation till stiftsplan.

En autonomiseringsprocess kan alltså sägas löpa parallellt med den konformitetsprocess som aktualiserats i Svenska kyrkan i tidigare forskning vilket kan tala för en implicit förskjutning i synen på kyrkan.

Avhandlingen är utgiven på Artos & Norma bokförlag

Kontakt:
Marie Rosenius, marie.rosenius@umu.se, tel. +46 90 786 55 42

Pressbild 

Om disputationen:
Fredagen den 18 december försvarar Marie Rosenius, Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Svenska kyrkan samma kyrka? Ecklesiologi före och efter relationsförändringen mellan kyrka och stat

Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00, Norra Beteendevetarhuset, Hörsal 1031

Opponent är Peder Thalén, professor i religionsvetenskap, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Högskolan i Gävle.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.