Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Lågt D-vitamin vanligt hos immigranter i Umeå

Personer som har flyttat från Afrika och Mellanöstern till norra Sverige drabbas ofta av brist på D-vitamin. Problemet är lika vanligt hos män som hos kvinnor, men det kan avhjälpas med kost, vitamintillskott och sannolikt även ökad solexposition. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Vår studie visade att D-vitaminbristen inte är könsbunden, men vanligare bland afrikanska invandrare än bland de från Mellanöstern. Vi fann att det finns fler bakomliggande faktorer än bara täckande klädsel, säger Lena Granlund, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

I sin avhandling redovisar Lena Granlund en studie på 216 migranter från Afrika och Mellanöstern, bosatta i Umeå som undersöktes med blodprov, frågeformulär samt mätningar av muskelstyrka, längd och vikt. I en särskild behandlingsstudie följdes 160 migranter som i tre månader fick D-vitamintillskott i olika doser beroende på utgångsvärde.

Det visade sig att 12 procent av migranterna hade klinisk D-vitaminbrist och hela 73 procent hade värden som understeg vad som rekommenderas för optimal benhälsa. D-vitaminbrist var dubbelt så vanligt bland invandrare från Afrika som från Mellanöstern. Däremot kunde man inte se någon signifikant skillnad i D-vitaminvärdena mellan kvinnor och män i respektive grupp. Studien visade att brist på D-vitamin var förenat med nedsatt muskelstyrka.

Studien visade också att immigranternas livsstil påverkade risken att utveckla D-vitaminbrist. De som åt fet fisk minst en gång i veckan hade minskad risk, liksom de som exponerade sig mer för sol genom att ha kortärmat under sommaren eller som reste utomlands. Även tillskott av D-vitamin hade positiv verkan. Vid behandling med D-vitamin räckte inte de lägre doserna till för att immigranterna skulle uppnå tillfredsställande D-vitaminnivå i blodet.

– Resultaten talar för att D-vitaminbrist kan ha betydelse för immigranters hälsa, vilket kan vara bra att veta både för immigranterna själva och för vårdpersonal. Det kan vara viktigt att känna till att livsstilen påverkar risken att utveckla D-vitaminbrist och att det krävs blodprov för att sätta diagnosen och för att följa upp behandlingen säger Lena Granlund.

Lena Granlund är uppvuxen i Vilhelmina och arbetar som distriktsläkare vid Ålidhems vårdcentral i Umeå.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna

Lena Granlund
Telefon: 070-3727341
E-post: lena.granlund@vll.se

Om disputationen

Lena Granlund, Institution för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 1 juni sin avhandling med titeln: D-vitaminbrist i norra Sverige - en tvärsnittsstudie av en immigrantpopulation på latitud 63°N, inkluderande en öppen delvis randomiserad kontrollerad klinisk studie, studerande effekt av behandling med olika doser av kolecalciferol. (Engelsk titel: Vitamin D deficiency in Northern Sweden - a cross-sectional study of an immigrant population at latitude 63°, including an open partly randomized, controlled clinical trial studying the effect of supplementation with different doses of cholecalciferol) Huvudhandledare: Eva Fhärm. Fakultetsopponent: Ingrid B Bergström, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet. Tid: Kl. 09.00 – 12.00. Plats: Sal 933, målpunkt B, plan 9, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.