Pressmeddelande - 19 Januari 2010 08:53

Långtidsresultat efter gråstarrsoperation

Både fem och tio år efter en gråstarrsoperation har patienterna bibehållit sin synskärpa och upplevda synfunktion väl, skriver Britta Lundqvist i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 22 januari.

Gråstarrsoperation, kataraktkirurgi, är den vanligaste operation som utförs i Sverige. Närmare 75 000 personer varje år får en ny konstgjord lins inopererad sedan den grumlade egna linsen tagits bort. Avhandlingen beskriver en grupp på 810 patienter som undersökts i samband med sin operation för gråstarr och sedan efter 5 och 10 år. Resultaten visar att både synskärpan och den upplevda synfunktionen bibehålls väl efter ingreppet med hänsyn till att personerna blivit äldre. Detta gäller även för diabetiker.

Dubbelt så många kvinnor som män opereras, både för att sjukdomen är vanligare hos kvinnor och för att kvinnor lever längre. Gråstarr blir vanligare med stigande ålder. Kvinnor upplever en sämre synfunktion än män både före operationen och efter 5 år, trots att det inte finns några skillnader i den uppmätta synskärpan.

Tio år efter gråstarroperationen hade 28 % av alla patienter behandlats med laser på grund av efterstarr, en följdsjukdom som beror på grumling av en stödhinna som lämnas kvar vid operationen. Risken att få efterstarr som behöver behandlas är betydligt större för yngre patienter.

Britta Lundqvist är läkare och doktorand vid enheten för oftalmiatrik, Inst. för klinisk vetenskap, där hon kan nås på
tel. 090-785 68 95
e-post brittalundqvist@yahoo.se

Fredagen den 22 januari försvarar Britta Lundqvist, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Långtidseffekter av gråstarroperation - en longtitudinell studie (Long-term outcome of cataract surgery - a longitudinal study)
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är Prof. Ulf Stenevi, oftalmiatrik, Göteborgs universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30346

Högupplöst porträttbild

Ämnen

Vetenskap, teknik

Regioner

Umeå

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.

Långtidsresultat efter gråstarrsoperation

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Umeå universitet