Skip to main content

Landstingen är inte byggda för öppna prioriteringar

Pressmeddelande   •   Okt 14, 2010 09:34 CEST

Hälso- och sjukvårdens system för styrning och ledning är inte förberedda för öppna prioriteringsprocesser och behöver därför en grundlig översyn. Den slutsatsen drar Susanne Waldau i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 22 oktober.

Nationella utvärderingar fram till 2007 visar att det svenska riksdagsbeslutet om prioritering som togs 1997 inte har genomförts. Avhandlingen presenterar den internationella debatten kring prioritering och analyserar riksdagsbeslutet för att ta reda på vad politikerna hade tänkt sig att det skulle leda till. Därefter analyseras ledningssystemen i svenska hälso- och sjukvårdsorganisationer i relation till detta.

Analysen leder till slutsatsen att systemen för styrning och ledning behöver förändras för att beslutsfattandet ska kunna präglas av öppna prioriteringar, dvs resursfördelningsbeslut som baserats på den etiska plattformen i riksdagsbeslutet och är öppna för granskning. Behoven av förändring gäller informationens innehåll, organisationskulturen, beslutsprocesserna och ansvarsfördelningen.

Avhandlingen beskriver också ett mångårigt arbete för att implementera det svenska riksdagsbeslutet om prioritering (1997) i Västerbottens läns landsting (VLL). När avhandlingen belyser åren 1998 till 2004 blir det uppenbart att beslutet inte genomförts och att begreppet prioritering var mångtydigt.

Vidare beskrivs ett prioriteringsarbete som genomfördes i hela organisationen 2008, med syfte att skapa mer hälsonytta med givna resurser. Prioriteringsarbetet skedde i tre steg, och Socialstyrelsens modell för vertikal prioritering användes i arbetet. Först identifierade alla verksamhetschefer den lägst prioriterade tiondelen av verksamheten. Sen samlades de i tvärgrupper och kvalitetsgranskade underlaget tillsammans, enades om rankningen av alla åtgärder och identifierade den lägst prioriterade knappa hälften av det insända materialet. Därefter presenterades och diskuterades underlaget vid ett särskilt prioriteringsforum, där verksamhetsföreträdare, ledning och politiker deltog. Sedan vidtog den politiska beslutsprocessen. Resultatet blev ett beslut om omfördelning av 114 miljoner kronor på två år.

I stort uppfattade deltagarna processen som motiverad och adekvat samt omfördelningsbeslutet som genomförbart och etiskt försvarbart. De kritiserade aspekter av procedurerna och gav många förbättringsförslag. Till dem hörde att förlänga tidplanen och öka delaktigheten i processen för att välja det högprioriterade som skulle finansieras.

En av avhandlingens övergripande slutsatser är att hälso- och sjukvårdens system för styrning och ledning inte är förberedda för öppna prioriteringsprocesser, och behöver därför en grundlig översyn. Översynen motiveras även av andra skäl, som demokratiska krav på att offentlig verksamhet ska vara öppen för granskning.

Vidare dras slutsatsen att den omfattande prioriteringsprocessen i Västerbotten var lyckosam, eftersom den motsvarade de politiska direktiven; deltagarna var som helhet nöjda med procedurerna och uppfattade omfördelningsbeslutet som legitimt; samt att metoderna gav det avsedda resultatet.

Viktiga framgångsfaktorer bedöms vara långvariga förberedelser, brett och djupt deltagande, en önskan om förändring bland deltagarna, den horisontella prioriteringen som förbättrade kvaliteten, genomförbarheten och den upplevda trovärdigheten i kunskapsbasen, ett starkt processledarskap samt politiker som beslutsamt skyddade processen från opportunistiska störningar.

Susanne Waldau har bott 15 år vardera i Stockholm och Göteborg, och var journalist i Stockholmstrakten före flytten till Umeå 1985. Hon började bevakade Västerbottens läns landsting som journalist på Västerbottens-Kuriren 1988, anställdes i landstinget 1993 och har kombinerat arbete med universitetsstudier sen dess. Hon är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Hon nås på:
telefon 090-785 72 14
mobil 070-398 83 34
e-post susanne.waldau@vll.se

Fredag 22 oktober försvarar Susanne Waldau, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Creating organisational capacity for priority setting in health care. Using a bottom-up approach to implement a top-down policy decision (Svensk titel: Att skapa organisatoriska förutsättningar för prioritering i hälso- och sjukvården).
Disputationen äger rum klockan 13.oo i Bergasalen, Kvinna-barnhuset (hus 27), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Finn Kamper Jörgensen, National Institute of Public Health, Köpenhamn.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36316