Livsmening bland de allra äldsta

Livsmening måste beaktas både i samhället och i sjukvården i relation till psykisk ohälsa, framför allt depression, bland de allra äldsta. Den slutsatsen drar Pia Hedberg i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 10 december.

Det är känt bland yngre personer att avsaknad av livsmening kan resultera i psykisk ohälsa, bland annat depression. Livsmening är sparsamt studerat bland de allra äldsta personerna i samhället, de som är över 85 år. Avhandlingen visar att kvinnor i genomsnitt skattar sin livsmening signifikant lägre än män samt att de egna attityderna gentemot åldrande är det som är starkast associerat med livsmening för både kvinnor och män. För kvinnor visar studien att smärta från rörelseorganen också är associerat med lägre livsmening.

Kvinnorna i studien diagnostiserades som deprimerade i högre utsträckning än män vid studiens början, och bland de deprimerade var livsmeningen lägre. För att studera om livsmening kan skydda de allra äldsta mot att utveckla depression uteslöts de med depressionsdiagnos i en uppföljande studie. Det visade sig att kvinnor och män i lika hög utsträckning hade utvecklat depression efter fem år. Det var ingen skillnad vid studiens start på test för livsmening bland de som hade utvecklat depression efter fem år jämfört med de som inte utvecklat depression.

Resultaten visar även att livsmening minskar efter fem år i högre grad bland kvinnorna än bland männen. I intervjuer med kvinnorna framkom det att de upplevde livsmening både i vardagen, där sociala relationer var viktiga, samt i kontakt på ett andligt plan. Kvinnor uttryckte även i berättelserna att det inte fanns någon livsmening. I intervjuer med männen visar sig arbete vara en viktig del för livsmening. De allra flesta hade en positiv syn på livet, männen berättade om livsmening främst i relation till minnen från när de var yngre.

Andelen äldre ökar i Sverige, och de allra äldsta över 85 år har under åren 1990-2007 ökat med 40 %. Det är av stor betydelse att uppleva livsmening under hela livet. Samhällets syn på äldre människor är sannolikt en viktig aspekt för att de allra äldsta ska uppleva livsmening.

Avhandlingen är en del av studien Umeå 85+/GERDA, som utgår från Umeå och startade år 2000. Studien utvidgades år 2002 med att även omfatta fem inlandskommuner i Västerbottens län. Studien Umeå 85+/GERDA är ett samarbetsprojekt mellan flera institutioner vid Umeå universitet.

Pia Hedberg är anestesisjuksköterska, universitetsadjunkt och doktorand vid Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet. Hon nås på:
Telefon 090-786 98 58
Mobil 070-689 37 14
E-post pia.hedberg@nurs.umu.se
Högupplöst porträttbild (öppnas i nytt fönster)

Fredag 10 december försvarar Pia Hedberg, Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Purpose in life among very old people” (Svensk titel: Livsmening hos de allra äldsta).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är professor Anna-Karin Edberg, Lunds universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37908