Skip to main content

Mellan kaos och kontroll

Pressmeddelande   •   Maj 21, 2014 08:59 CEST

I en ny avhandling från Umeå universitet med titeln "Mellan kaos och kontroll", får de sociala relationerna mellan officerare, underofficerare och manskap i den svenska flottan under 1600-talets senare del och tidigt 1700-tal, för första gången en ordentlig genomlysning.

AnnaSara Hammar, Umeå universitet, undersöker vilka strategier amiralitet och officerare använde för att lyckas disciplinera flottans stora manskap och vilka reaktioner den nya ordningen väckte hos de underlydande. 

Som underlydande var man ständigt utsatt, något som speglas i historien om båtsmannen Jacob Matsson Kring. Det är generalmönstring 1685 och Matsson Kring hamnar i slagsmål i Lyckeby utanför Karlskrona. Det är en annan båtsman som drar av honom mössan och halsduken och trakasserar honom. Matsson Kring får nog och söker upp sin kapten på en gästgivargård i närheten.

– Det som jag tycker är intressant är att han bara knatar in på gästgivargården och söker upp sin kapten, inga mellanhänder eller något, utan går bara fram till sin kapten och ber att få klaga. Det visar att det var ett kort avstånd mellan den högt uppsatta kaptenen och den vanliga båtsmannen, berättar AnnaSara Hammar och fortsätter:

– Men kaptenen bryr sig inte och Jacob Matsson Kring blir utföst i förstugan, där han blir påhoppad igen av den andre båtsmannen. Det hela slutar med att Matsson Kring drar sin kniv, sticker den andre båtsmannen så pass illa att han dör ett par dagar senare. Matsson Kring blir så småningom dömd till döden för dråp.

När kaptenen får frågan i rätten om varför han inte redde ut situationen säger kaptenen att ”man vet ju hur båtsmän är på fyllan, de bråkar och så förlikas de”.

– För honom är det bara ett fylleslagsmål, som han bara struntar i. Det är talande för den inställning som fanns hos officerarna.

Genom den enskilda människans ögon visar AnnaSara Hammar i sin avhandling hur flottans maktstrategier bemöttes med protester eller anpassning och hur amiralitetet tvingades till en ständig balansgång, mellan kaos och kontroll.

– Maktens krav ökade på både befolkningen och de styrande. Det nya Sverige ville på allvar bli en del av Europa – nya landområden fogades till riket, nya städer grundlades och adelns herresäten skulle nu kunna visa upp karaktärsdrag av en stormakt i Europas mitt.

– Att ett litet, fattigt och glesbefolkat land som Sverige fixar att ha en stående flotta är nästan obegripligt. Det säger något om hur stark den här framväxande centraliserade staten var.  Skeppen seglade och klarade i stort sett av att i huvudsak fungera som ett avskräckande exempel: ”Kom inte hit och försök erövra vårt land, vi har en stor flotta här, ni kommer att få stryk!”

I avhandlingen Mellan kaos och kontroll – Social ordning i svenska flottan 1670-1716 möter vi människorna i en av stormaktstidens största organisationer och arbetsgivare: den svenska flottan. Under en period när flottan spelade en avgörande roll för förmågan att hålla ihop det svenska väldet. Den hade förgreningar över hela riket, sysselsatte tusentals människor och var en angelägenhet för varje samhällsskikt.

Disputationen ägde rum fredagen den 16 maj. Opponent var Marko Lamberg, professor i historia, historiska institutionen, Stockholms universitet.

Kontaktuppgifter: annasara.hammar@historia.umu.se, tel. +46 90 786 97 34

Porträttbild för nedladdning


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.