Skip to main content

Minnets slagfält: den makedonska konflikten och grekisk historiekultur

Pressmeddelande   •   Dec 09, 2011 12:58 CET

Hösten 1991 utbröt en diplomatisk konflikt mellan Grekland och dess nya grannland i norr, den förutvarande jugoslaviska republiken Makedonien. Konflikten gällde officiellt den nya statens val av namn – Makedonien – bruk av historiska symboler jämte frågan om huruvida en ”makedonsk” minoritet existerade i den grekiska regionen med samma namn. I Grekland uppfattades dessa anspråk som en stöld av nationens historiska arv, som även hotade dess säkerhet och nationella identitet. Inom kort kom den s.k. makedonska frågan att dominera den politiska dagordningen och orsaka en kris i landets relationer med en alltmer oförstående omvärld.

I avhandlingen Battlefields of Memory: The Macedonian Conflict and Greek Historical Culture undersöker historikern Erik Sjöberg historiens roll i konfliktens framväxt samt i grekisk samhällsdebatt. Med utgångspunkt i det tidiga 1990-talets dramatiska kris tecknas bilden av ett samhälles oro inför den nya tidens utmaningar efter kalla krigets slut, såsom den tog sig uttryck i bruk av och föreställningar om historia. På så sätt belyser studien en nationell historiekultur i brytningsskedet mellan gammalt och nytt, i en tid av europeisk integration och transnationella ideal.

Med begreppet historiekultur menas det ramverk av kunskaper om det förflutna, attityder och värderingar som ger den enskilde sammanhang och mening, respektive samhällen deras sammanhållning. Genom att tolka det förflutna orienterar sig människor och samhällen i samtiden samt skapar beredskap inför framtiden.

Den makedonska konflikten analyseras som symptomatisk för en kris i den grekiska historiekulturen, i övergången från en auktoritär samhällsordning till en modern demokrati. Processen för politisk försoning aktualiserade flera dittills obearbetade problem i landets stormiga 1900-talshistoria. Den ökade politiska och kulturella öppenheten efter diktaturens fall 1974 banade väg för dittills marginaliserade gruppers identitetspolitik, grupper vars historiebruk utmanade staters tolkningsföreträde och gamla ideologiska perspektiv.

Även inträdet i vad som skulle bli EU ställde såväl samhället som den grekiska historiekulturen inför en utmaning. Parallellt med förhoppningar om en ljusnande ekonomisk framtid framträdde även ett behov av att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som Jugoslaviens sammanbrott hade skapat. Samtidigt hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna och det etablissemang som företrädde dem medfört en motreaktion till förmån för en nationalism av mer traditionellt snitt. I det offentliga samtalet framträdde en bild av ett Grekland hotat av omvärlden och i färd med att förlora sin historiska och nationella särart. Särskilt uppmärksammas historikernas roll i krisen och försöken att bryta det politiska dödläget och det nationalistiska tolkningsperspektivet i historiekultur och omvärldsförståelse

Disputationen äger rum 16 december kl. 10.15, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Professor Karl-Göran Karlsson, Lunds universitet.

Kontaktuppgifter: erik.sjoberg@historia.umu.se tel +46 90 7866327