Skip to main content

Nationalistisk retorik från traditionella partier ökar främlingsfientligheten

Pressmeddelande   •   Maj 20, 2014 08:24 CEST

Högerextrema partiers framfart i en del av Europas länder har ännu inte haft någon direkt effekt på människors syn på invandrare och invandring. Istället är det framförallt traditionella partiers retorik som påverkar graden av främlingsfientlighet. Det visar sociologen Andrea Bohman i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Människor i länder med högerextrema partier i parlamentet är inte mer negativa till invandring än andra. Inte heller tycks partiernas närvaro påverka utvecklingen i sådana attityder över tid, säger hon.

I sin avhandling har Andrea Bohman bland annat undersökt vilken betydelse politiska och religiösa förhållanden har för främlingsfientligheten i Europa. Resultaten visar att det politiska klimatet och retoriken visst påverkar främlingsfientliga attityder, men att det inte primärt är högerextrema partiers retorik som har betydelse, utan traditionella partiers.
– Ju oftare folkvalda politiker uttrycker sig nationalistiskt, desto negativare blir attityderna till invandrare bland befolkningen, säger Andrea Bohman.

Hon anser att en möjlig förklaring är att de flesta medborgare ännu inte betraktar högerextrema partier som legitima politiska aktörer.
– Fortfarande är det de traditionella politiska partierna som har störst förtroende hos en majoritet av befolkningen, och det kan också förklara varför det är deras retorik som framförallt påverkar attityderna till invandrare.  
 
Andrea Bohman poängterar dock att den inställningen kan förändras i framtiden.
– Om högerextrema partier börjar betraktas som legitima, kan det få konsekvenser för hur snabbt främlingsfientligheten breder ut sig.

Personlig kontakt
Människor är också mindre benägna att ta intryck av nationalistisk retorik om de har en personlig kontakt med människor som har invandrat till landet, eller om de har många kollegor med sådana erfarenheter.
– Förutom att de generellt sett är mer positiva till invandrare så är det också mindre troligt att de påverkas av nationalistiska uttryck. Det verkar som att erfarenheter och intryck ifrån personliga möten väger tyngre än vad politiker förmedlar i sin retorik, säger Andrea Bohman.

Religionens betydelse
Andrea Bohman visar också att européer som är religiösa är mer positiva till invandring, jämfört med människor som inte är religiösa. Sambandet gäller dock inte i alla länder, utan beror på vilken roll religionen spelar i samhället i stort. En mer framträdande roll för majoritetsreligionen betyder generellt sett ett starkare motstånd bland religiösa individer.

Studierna baseras på europeiska enkätdata, insamlade under perioden 2002–2012.

Om disputationen:
Fredagen den 23 maj försvarar Andrea Bohman, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin
avhandling med den svenska titeln: Främlingsfientlighetens kontext: Betydelsen av retorik, religion och politisk representation. Engelsk titel: Contexts of Exclusion. Anti-immigrant Attitudes and
the Role of Immaterial Cicumstances
. Fakultetsopponent är professor Jens Rydgren, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Kontaktuppgifter:
Andrea Bohman,
Sociologiska institutionen vid Umeå universitet
E-post: andrea.bohman@soc.umu.se
Tel: 090-786 78 23, 070-22 358 11

Läs hela eller delar av avhandlingen

Pressbild (Foto: Svante Bäckström)

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.