Skip to main content

Naturkatastrofer bidrar till psykisk ohälsa i Nicaragua

Pressmeddelande   •   Okt 28, 2004 16:50 CEST

Naturkatastrofer påverkar kvinnor, lågutbildade och de som redan har psykiska problem mest och de bör prioriteras vid insatser efter katastrofer. Det är en av slutsatserna i den avhandling Trinidad Caldera försvarar vid Umeå universitet 5 november.


Trinidad Calderas avhandling handlar om mentala hälsoproblem i Nicaragua inom tre olika områden. Den första studien i avhandlingen gjordes när landet befann sig i en krigssituation i slutet av 1980-talet. Målet med studien var att bedöma omfattningen och utbredningen av psykiska hälsoproblem i olika sociala och demografiska grupper. Matransonerings-kort användes för att identifiera ett representativt urval av befolkningen. Bland män var alkoholism den vanligaste diagnosen. Neuros, krisreaktion och depression dominerade bland kvinnor. Krigssituationen verkade i det stora hela vara en bidragande orsak till hälsoproblemen, särskilt bland kvinnor.

Naturkatastrofer är ett gissel i flera delar av världen men fattiga länder drabbas oftast värst av deras konsekvenser; förebyggande strategier saknas ofta och beredskapen är ofta dåligt organiserad. Nicaragua drabbades av orkanen Mitch i slutet av oktober 1998. En studie gjordes vid olika vårdcentraler för att bedöma de psykologiska reaktionerna på orkanen i två områden som varit mycket respektive lite utsatta för orkanen. Sammanlagt 496 personer intervjuades sex månader efter orkanens härjningar. Trauma-relaterade mentala hälsoproblem enligt ”Harvard Trauma Questionnaire”, ett ofta använt skattningsinstrument, var vanliga och kopplade till graden och typen av traumatisk upplevelse. Anhöriga som dött, att få sitt hus förstört, att vara kvinna, att ha en historia av psykiska hälsoproblem och att sakna skolutbildning var alla faktorer som visade sig vara förknippade med allvarligare post-traumatiska problem.

Personer som saknar skolutbildning eller har en historia av psykiska hälsoproblem löpte störst risk för självmordsbeteende. Även om traumarelaterade psykiska hälsoproblem var vanliga uppfyllde mindre än 10 % kriterierna för diagnosen Post-Traumatic Stress Disorder, PTSD, som den definieras av det psykiatriska klassificeringssystemet DSM. Hälften av dem som identifierats som PTSD-fall uppfyllde fortfarande dessa kriterier vid en ny uppföljning sex månader senare. Personer utan skolutbildning hade mindre chans att få stöd från sitt sociala nätverk och kvinnor med tidigare psykisk ohälsa löpte större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa. Dessa grupper bör prioriteras vid tidiga psykiatriska insatser efter naturkatastrofer.

Även om självmordsfrekvensen minskar i många höginkomstländer, som t.ex. Sverige, ökar den i många låginkomstländer. I den yngre åldersgruppen är självmord nu en av de viktigaste orsakerna till död i de flesta länder. I Nicaragua har antalet självmord årligen ökat rejält under de senaste tio åren. Även om självmordsförsök i viss utsträckning har varierande bakgrund, är det den viktigaste indikatorn på att ett fullbordat självmord kan ske i framtiden.

Till den tredje och den fjärde studien i avhandlingen intervjuades samtliga självmordsfall som kommit till sjukhus under en treårsperiod, sammanlagt 233 personer, rörande sociala och demografiska faktorer samt metod, tid och plats för självmordsförsöket. En undergrupp innehållande 106 personer intervjuades enligt Suicide Intent Scale (SIS) för bedömning av allvarlighetsgraden i självmordsförsöket. De 106 fallen följdes upp om de registrerats som dödsfall på grund av självmord. Övriga intervjuades ytterligare en gång om huruvida försöket upprepats eller inte. Kontrollen gjordes i genomsnitt 1172 dagar efter det första självmordsförsöket.

Studierna som omfattade personer som vårdats på sjukhus efter självmordsförsök visade att den högsta frekvensen av självmordsförsök återfanns bland flickor i åldrarna 15-19 år – 302 självmordsförsök per 100 000 invånare och år. Efter överdos av läkemedel var bekämpningsmedel mot skadeinsekter den näst vanligaste metoden, och allra vanligast bland män (23%). Hälften av kvinnorna hade en tidigare kontakt med sjukvården innan självmordsförsöket. Det fanns markanta toppar vad gäller vilken tid på året respektive tid på dygnet som självmordsförsöken ägde rum. Den genomsnittliga poängen för självmordsförsökens allvarlighetsgrad (SIS) var lika mellan könen men mönstret för SIS-värdena påvisade statistiskt säkerställda könsskillnader vad gäller bakgrundsfaktorer och vilken metod för självmord som använts. Frekvensen av upprepade självmordsförsök under uppföljningen var mycket låg jämfört med studier från andra länder. Fullbordade självmord under uppföljningstiden förekom endast bland män.

Resultaten från undersökningarna har återrapporterats till relevanta samhällsinstanser och flera initiativ har tagits för att åtgärda de psykiska hälsoproblem som identifierats i studien.

Fredagen 5 november försvarar Trinidad Caldera, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandlig med titeln Mental health in Nicaragua with special reference to psychological trauma and parasuicide. Disputationen äger rum kl 9.00 i sal A, psykiatriska kliniken, su-planet, by 23, NUS. Fakultetsopponent är Prof. Itzhak Levav, Hälsoministeriet, Jerusalem, Israel.

Trinidad Caldera nås på e-post trinidad.caldera@psychiat.umu.se eller mobiltelefon 0730–70 47 39.

Bertil Born
bertil.born@adm.umu.se
Tel: 090-7866058
Mobil: 0703-414303
Fax: 090-7867660